Fick en fråga häromdagen om det här med tid - hur får jag ihop mitt liv? Och just att få ihop sitt liv som nybakad mamma är nog något många av er kan relatera till. Jag har inte knäckt koden, men nu rattar jag runt livet åtminstone ganska bra. Tidigare fäktade jag för min överlevnad, kändes det som. För det är mycket som ska hinnas med. Jag driver ju som ni vet ett eget företag, och tanken var att jag skulle kunna vara lite mammaledig. Men det funkade inte riktigt, så jag jobbar 100% och har gjort det sen i princip två veckor efter att Piggly kom. Skillnaden är att nu trycker jag in 100% jobb på 50% av tiden. När man inte snicksnackar med sina (sjukt härliga - saknar er) kolleger på kontoret osv, så får man extremt mycket gjort när man väl sätter sig å jobbar. Effektiv, är väl ordet. Ett ord som jag tror ekar över de flestas mammadagar, oavsett om det gäller att duscha kvickt, få i sig mat, eller jobba. Utöver mitt GlamMom-jobb så har jag ju bloggen, YouTube-kanalen och Instagram att ratta, så det lägger till en del. Sen vill man ju såklart vara flickvän, kompis och dotter också. Och just det - mamma! Phu. Mycket att få ihop. Tror alla kan relatera till detta, oavsett om man behöver jobba under sin mammaledighet eller inte. Tidigare rände jag runt som en skållad råtta och var ständigt stressad över...ja, det mesta om jag ska vara ärlig. Alla MÅSTEN. Hade svårt att slappna av och fokusera på det jag gjorde just DÅ, tankarna slank lätt iväg till nästa grej som måste göras, å nästa grej, å nästa grej. Efter ett tag insåg jag att det blir typ omänskligt att ha det så, så jag började verkligen anstränga mig för att fokusera på det jag gjorde för stunden. Det går inte att göra mer än en sak åt gången (screw simultanförmåga), så lika bra att försöka bara vara på ett ställe i taget i huvudet. Annars blir det bara köttfärssås av alltihop. Så nu går det bättre, men jag känner mig helt klart som en livsjonglör av rang. Som det ser ut nu så jobbar/bloggar/instagrammar jag när Piggly sover (som han gör ett par gånger per dag). Och när jag leker/är med Iggy så fokuserar jag helt på det. Efter middagen (som Niklas lagar tack å lov) får vi till nåt slags parmys i soffan framför nån serie. Och sen när Niklas å Iggy går och lägger sig vad halv elva, elva kör jag ett jobbpass till halv två, två. Piggly brukar vakna vid fyra, fem-draget och äta. Och sen tar Niklas morgonmatningen. Som tur är gillar Piggelini att sova (brås på mamsen som ju ääälskar att grisa), så efter morgonmatningen runt 07.30 brukar han sova några timmar till, så då gör jag också det. Så ser mitt dygn ut ungefär. Hade jag varit ensamstående eller haft en snubbe som inte var så engagerad hade detta ALDRIG gått. Men som tur är så är Niklas världens mest omtänksamma kille och finaste pappa, så han gör (minst) lika mycket som jag. Han har även lagt om sin jobbsituation så att han kan spendera mer tid med Iggy, vilket gör att han är flexibel på dagarna. Det innebär att vi kan flexa rätt mycket: om jag måste köra en dag på kontoret, eller göra nåt annat viktigt, så kan han ratta Iggy. Jag vill absolut inte böla, för allt jag gör tycker jag är sjukt kul. Men det är ju just det; hade jag tyckt bloggandet var tråkigt till exempel hade jag ju bara struntat i det, lagt ner. Men jag tycker det är SKITKUL. Precis som Instan, YouTube och självklart mitt jobb med GlamMom. Så jag varken kan eller vill ta bort nåt. Det som jag måste välja bort är att vara den där lediga filuren som skulle ränna runt på lååånga barnvagnsprommisar och ha så mycket tid över att hon inte visste vad hon skulle göra med den. Riktigt så har det ju inte blivit. Men jag försöker få in det mesta ändå, vill verkligen suga musten ur min "bli mamma"-upplevelse om ni förstår vad jag menar. Inte slarva bort den här tiden med världens godaste lilla bebis. Som inte kommer vara såhär liten särskilt länge. Har bara hunnit träffa min mammagrupp en gång, men det är i alla fall bättre än ingen gång. Och visst, det har inte blivit så många lattemammafikor direkt, men några har jag faktiskt fått till. Och Piggly får så mycket kärlek, gos å uppmärksamhet så honom går det ingen nöd på. Det är nog mera jag som skulle behöva lite mera andningspauser här och där. Blir det ett barn till i framtiden så vill jag inte behöva jobba såhär mycket under den mamma"ledigheten". Jag kommer aldrig släppa taget helt om GlamMom, men som det blivit den här gången är inte optimalt, om jag ska vara helt ärlig. Men det funkar rätt bra ändå, tillräckligt bra för att det ska kännas som att ingenting för viktigt blir lidande. Och ni då, hur får ni ihop ert jonglerande? Vet såklart att vardagen kan vara nog så trixig att ratta ihop, även om man är 100% mammaledig. Det finns alltid en triljon grejer som måste fixas å donas med. Dela gärna med er av era jonglörskonster!
