Hej från vår hall. 👋🏻 Där jag nyss insåg att vår "skänk till Stadsmissionen"-påse ser ut som medvetet Halloweenpynt. 👹😅 Har inte skrivit nåt om Halloween, det kom lite i skymundan i och med Göteborg. Men vi hann hem till lördagskvällens bus eller godis-runda, och jag slank runt här i kvarteren med fem härliga ungar/ungdomar och tiggd...nej jag menar BAD SNÄLLT Å BARNGULLIGT om godis. 🙃 Bild på det läskigaste Halloweenpyntet jag sett so far! 👆🏻🙊🍆🔪🩸Äntligen har bus eller godis/pynt börjat bli en grej även inne i stan (utanför stan där folk bor i hus har denna tradition frodats i ganska många år nu 🎃). Detta var första året som jag gått runt med kidsen här på Söder och faktiskt mötts av pyntade dörrar och förberedda mänskor som glatt langar fram stora skålar med gotte. Hurra för det! Roligare för barnen och (i alla fall något) mindre pinsamt för min del. 😅 Efter att vi varit runt i ett gäng portar och hinkarna fyllts (!) landade vi hemma där Tintin hade ett Halloweenmys med några kompisar. De tittade på film, dansade och gick loss på godiset de samlat ihop. En bättre lördagkväll helt enkelt. 👻 Lite Halloweenpynt i form av blodiga vimplar och en mumieballong. 👻 Extra nöjd med de Halloweenfärgade blommorna. 😇🧡 Vassgo också för irl-inblick i hur vårt matbord ser ut. Sen ett drygt år tillbaka har vi bara ett halvt matbord, då andra halvan är ständigt ockuperad av diverse fingerboardgrejer. 😅 Klagar INTE dock, är otroligt glad att Niklas och Iggy har något som de kan göra tillsammans som liksom är görbart för Niklas. När skate, surf och snowboard är problematiskt pga hälskoskräp är det toppen att fingerboards existerar. 🛹 Och sen är det också en VÄLSIGNELSE att ens barn snöat in på något som inte har med en skärm att göra. 🤌🏻 På tal om att skänka till Stadsmissionen - på söndagen sorterade vi ut ungarnas tågbana med tillbehör. Verkligen the end of an era. 🥹 SOM DET LEKTS med detta genom åren alltså. Men nu var det länge sen någon var och drog i tågen, och vi behöver platsen till annat. Hittat nästan allt på Blocket, så sålde det vidare där nu också. Dags för nästa familj att leka loss. 🚂 Vilket väder vi haft denna vecka! ☀️ Haft sol varenda dag på min morgonpromenad. Kallt som satan har det varit, men ljust och klart och vackert. Försöker slurpa i mig så mycket solljus jag kan, sitter alltid en stund vid vattnet och suger upp. Har börjat med att inte lyssna på podd från sekunden jag lämnat Tintin på skolan, sen några veckor tillbaka knatar jag i tystnad. Hjärnan sa ifrån, orkade inte med mer ljud. Blir alltid ännu mer ljudkänslig när jag inte mår toppen, och det är så mycket i livet som stökar just nu. Framförallt i det privata. Både direktrelaterat stök, men också stök som drabbar de man älskar mest. ❤️🩹 Mina morgonpromenader är därför extra heliga just nu. ❤️ Den stunden är den enda då jag är helt för mig själv och inte behöver finnas till för någon annan. Den stunden är bara min. Inga måsten på några plan. Jag behöver bara gå. Att gå utan podd har varit väldigt nyttigt (har dock alltid lurarna i öronen med brusreducering på, bästa medicinen för en ljudkänslig 🙏🏻). Tidigare har jag nog använt poddbruset som ett sätt att fly, inte behöva tänka på något, utan bli serverad andras tankar för att hindra min egen hjärna från att löpa amok. Men de senaste veckornas tystnad har skiftat det där. Jag har använt tiden för att aktivt påminna mig om alla fina mänskor jag har i mitt liv och allt jag är glad och tacksam över. En hel del större tankar om viss betydande förändring har hunnit tröskas igenom och landa också. Tacksam för min tystnad, den har varit så värdefull. I morse när jag satt och slurpade solljus och tittade ut mot Hammarbybacken drömde jag mig bort mot sportlovet. För sjätte året i rad åker vi tillbaka till Norge, precis som förra året blir det fantastiska Kvitfjell. 🏔️ Vi ska bo på ett nytt ställe vilket känns extra spännande. Funderade en stund kring det otroligt fina i att jag så länge trodde att skidsemestrar (som var bland mina absolut bästa barndomsminnen) var något som aldrig skulle vara möjligt för oss på grund av Niklas sjukdom. Men vi löste det genom att tänka utanför den alltför cementerade satellithushållsboxen och skapa en mänsklig by där alla fick hjälp av varandra. (För övrigt ett så mycket mer hälsosamt sätt att leva än att förvänta sig att alla familjer ska klara allt själva. ❣️) Och snart åker vi i väg för sjätte året i rad. Där de senaste resorna till och med inkluderat Niklas. Och även om han inte kunnat åka så mycket, så har det varit fantastiskt att vi kunnat göra det tillsammans, skapa minnen med kidsen i skidbacken tillsammans. Satt länge i morse och var tacksam för det. 🫶🏻 Avslutade min morgonpromenad med detta. 👆🏻 Den bästa handlingen är fredagshandlingen! 🌮🍬🥳🤌🏻 Ha en underbar helg nu hörrni. 🤗
