Har precis vaknat (jupp, behövde soooovmorgon) och tycker att det är rätt skönt att få slå upp ögonen hemma i sitt eget sovrum. Hur härligt det än är att hänga utomlands, så blir det ändå liiite bekvämare hemma, för här har man ju lite bebisanpassat en del prylar. Och man har alla grejer, behöver inte välja bort nåt (har TOKsaknat vår babysitter som vi inte pallade packa med till exempel). Men, det var inte det jag tänkte skriva om. Nä, jag tänkte skriva om nåt som slog mig i går när vi passerade tullkontrollen på Arlanda: jag blev inte plockad! Ni tycker kanske inte det är superkonstigt, ni känner ju mig och vet att jag inte är nån lurig person direkt. Men polisen på Arlanda håller inte med. Höll i alla fall inte med. För jag har tappat räkningen på hur många gånger jag blivit insugen av en polis, antingen i den där gången innan man kommer ut i ankomsthallen, eller direkt efter att jag gått av planet (hände mer än en gång när jag flygit hem från Amsterdam). Vaffödådå? Undrar säkert ni. Och då kan jag avslöja, att alla ni som är sugna på mitt rosa hår; att rocka det har en liiiiten baksida. Och det är att man på flygplatser (i alla fall i Sverige) blir utpekad som skummis. "Vem ska vi suga in och kolla väskan på i dag då?" frågar passpolis nr 1. "Där har vi en lurig en! Rosa hår å allt! Henne tar vi!" svarar passpolis nr 2. Alltså: varje gång jag stiger av ett plan (om håret är tillräckligt rosa, ibland har jag ju bara blont hår) är jag beredd på att bli plockad, få frågor om var jag varit, hur länge jag varit där, vad syftet med resan var, och eventuellt få väskan kollad. Ingen fara med det tycker jag, är inget fan av drogindustrin (eller andra smuggelprylar) så de får gärna kolla att jag inte har nåt med sånt att göra. Men! Nu har det hänt nåt. Sen jag fick Piggly har jag inte blivit stoppad en enda gång! Har inte flugit superdupermycket de senaste månaderna, men ett par flighter har det ändå blivit. Så pass många at jag nog ändå skönjer ett mönster; tullpolisen är inte längre intresserad. Och den enda anledning till detta som jag kommer på är att jag har gått å blivit mams. Numera drar den där rosahåriga skummisen en barnvagn genom tullen, och då verkar hon helt plötsligt inte lika benägen att smuggla heroin. Eller utrotningshotade ödlor. Eller vad det nu är som smugglare smugglar. Tycker det är lite intressant, att när man fått barn så får man en annan stämpel. Automatiskt ses man som lite vuxnare, lite klokare, lite mer ansvarsfull. Lite mindre benägen att smuggla droger. Och att vara terrorist (vi föräldrar får ju ta med oss mängder av vätskor genom säkerhetskontrollen till exempel). För ingen som fått barn vill väl riskera deras välbefinnande genom att göra så dumma saker? Och kanske stämmer det? Jag har kaaanske blivit lite försiktigare, även om jag inte direkt var någon råbuse innan jag fick Iggy. Och kanske är just det den springande punkten - jag skulle aldrig fått för mig att försöka kränga speed innan jag blev mamma, det har mer att göra med min inställning till livet än med mitt föräldraskap. Och möjligtvis är det samma sak för den som ÄR intresserad av att göra lite röjigare prylar; det ligger i den personens inställning till livet. Ett föräldraskap kaaanske puttar dem lite längre åt "gör inga dumma grejer, för det är...dumt"-hållet, men jag vette sjutton om det är det som avgör. I så fall skulle vi inte ha några mammor och pappor i våra fängelser, och så är det ju inte. Tyvärr. Så jag undrar hur effektiva tullpolisens val av personer att plocka in är. Slår vad om att den där välkammade kostymklädda 50-plussaren med dyra skor som satt bredvid mig i Business Class häromdagen hade ett gäng utrotningshotade ödlor i portföljen.
