I dag har vi hängt med Niklas lillebror Charlie, som även är Iggys fräsiga gudfar. (Han har precis badat kanske jag ska tillägga, han glider inte alltid runt i endast handduk. Även om det vore rätt skoj.) Eftersom varken jag eller Niklas är direkt troende, så kommer inte Piggly att döpas. Men ett par gudföräldrar ska han ändå ha tycker vi. Ju fler härliga personer som är involverade i Iggelonis uppväxt desto bättre. Det ligger ju nåt i uttrycket "it takes a village to raise a child", och jag vill gärna att Iggy ska få hänga med så mycket olika mänskor som möjligt. Det borgar för inlevelseförmåga, vilket borgar för empati vilket är en egenskap som jag är väldigt mån om att Iggy ska ha. Fanns det mer empati i den här världen skulle den se bättre ut. En helt annan sak - HUR lik är inte Iggy sin pappa på den här bilden? Jag ser bara en liten miniversion av Niklas... Och på tal om det så verkar typ ALLA (fortfarande) tycka att de är lika som bär denna far och denna son, inte bara på den här bilden utan på ALLA BILDER JAG LÄGGER UPP HELA TIDEN. Har bara hört från två ynka personer (på snart sex månader!) att Iggy är lik mig. Och att de sa det tror jag mest berodde på att de ville vara snälla. Så, pappa får minsann fortfarande all cred för Iggys cuteness. Hrmpf. När marscherar mammas gener in och visar sig kan man ju undra? *väntarotåligt*