Jag och Niklas kände att vi ville vara själva så länge han var ledig från jobbet, och bara götta oss på egen hand i vår bebisbubbla utan någon press på att behöva vara sociala. Vilket var superhärligt. Det är så mycket att ta in ändå de här första veckorna, så det var skönt att inte behöva fokusera på något annat överhuvudtaget än att bara gossagossagossagossa med varandra. Men nu är det fritt fram för besök, så igår körde vi ett första familjerace. Först kom moster Mini på besök. Hon å Igster trivdes himla bra ihop, vilket känns härligt då moster är sjukt peppad på att bli en flitigt anlitad barnvakt. Och då måste man ju komma överens. Byta blöjor är hon inte riktigt lika peppad på dock, konstigt nog. Men det ingår liksom i barnvakteriet, försöker jag förklara. Sen var det dags för farbror John att hälsa på Piggly. De trivdes himla bra ihop de med. Har en känsla av att farbror John kommer bli lite av en idol för Igster. Han är nämligen en väldigt härlig typ. Det är för övrigt han som startat och driver Surfers Lodge Peniche, som jag tipsat om tidigare. Där kommer vi hänga så mycket vi kan under Iggys uppväxt. Fräsiga faster Olivia var också på besök. Hon har nyligen styrt upp en liten bebis hon med, som nu är 7 månader. Iggys kusse. Vi har storslagna planer på att kusinerna ska bli bästisar. En hiiimla trevlig bonus med besöksprylen är ju att man får presenter, jippie! Eller, Iggy får presenter rättare sagt. En mysig hoodie som tydligen är kussens favvis utrustades vi med. Faster tipsade om att det e toppen med luvtröjor, eftersom det e rackarns praktiskt med en inbyggd mössa, plus att det inte blir kallt i nacken. Himla bra med en svägerska som ligger några månader före i bebisracet, kan fråga henne om allt. Toppen! Och ingen bebisgarderob är väl komplett utan ett gäng färgglada och djurmönstrade (älska älska djurmönstrat!) sockor? Världens sötaste lilla barnvagnskort! Det var sjukt mysigt att få besök, alldeles perfekt timing faktiskt. Efter bubbledagarna har man börjat längta efter lite folk, och efter att få visa upp sitt magiska underverk såklart. Och det var roligt att det funkade så bra, denna besöksdag/kväll. La familia hade köpt med sig en massa god plockmat, så vi körde en avslappnad middag (som var ganska duktigt högljudd) med Igglypiggly snusandes en knapp halvmeter från bordet. Vi kör på med ljud omkring honom så att han ska vänja sig vid lite liv å rörelse. Tassar inte, pratar inte med låga röster osv. Vet inte om det påverkar i längden (det är säkert en personlighetspryl också, samt att det garanterat kommer faser då det är tassa or die som gäller), men än så länge känns det skönt att vi inte behöver ändra vår ljudkuliss här hemma för att Iggy ska trivas. En rackarns mysig dag å kväll var det.
