I dag blir Tintan fem månader, hurraaaa! 🎉Ett HALVÅR, nästan?! 😳 Crazy bananas att det gått så fort tycker jag. Graviditeten kändes som att den pågick FORF*CKINGEVER, men nu när bebelinon är ute så bara swishar tiden fram. Vad har hänt den senaste månaden då? Humöret på vår lilla gosmus är fortfarande soligare än soligast. ☀️ Hon är verkligen en plättlätt bebis, denna lilla brutta. Sover som en mästare (trattar i sista omgången semp runt 23, sen snusar hon ofta till 05 eller 06 , för att få mera käk och somna om till 08.30 🙌🏻), poopar en gång om dagen och är glad nästan jämt. Det känns lite som att vi fick den bebis som vi kunde klara av, så som livet varit och är just nu. Väldigt tacksam för det. Hade det varit kolikläge eller något annat krångel hade vi nog varit väääldans mycket mer trasiga. Så tack, tack, TACK för vår plättlätta bebis. ❤️ Lite mer krav ställs det dock på underhållningen numera. Tintan är inte liiika nöjd i vagnen, hur länge som helst. Vi har köpt på oss lite skojiga greppleksaker, och har även börjat med detta: ...att staga upp henne i sittande ställning i vagnen när hon knorrar loss. Då blir hon genast på bättre humör. Om inte alltför länge blir det nog till att byta till sittdelen på vagnen. Tintan kan dock inte sitta på egen hand än, men man känner att hon är sugen. ✨ När det är sovdags åker ena foten ALLTID upp på vagnslocket. Det är mer regel än undantag. 😍 Och finns det ingen napp i närheten slinker fingrarna in i munnen när det är sovdags. Väldigt gulligt, men jag försöker stävja det och uppmuntra napp istället. Sög själv på tummen och vet hur VANSINNESSVÅRT det var att sluta. Jag började nog närma mig mellanstadiet tror jag, när jag äntligen lyckades. Mina sneda framtänder är ett spår från mina tumsugardagar. 🤓 Magträningen går framåt, och hon vänder sig rätt ofta från rygg till sidan. Häromdagen hade hon dock lyckats ta sig hela varvet runt till magen för första gången, snyggt jobbat! 👏🏻 Vi var mitt uppe i en påklädning (därav den snajdiga tröjstilen 😂) när jag behövde gå och fixa en grej i köket. När jag kom tillbaka möttes jag av en magkrälande bebis (hon låg på rygg när jag slank ut i köket). Blev mäkta imponerad såklart. ☺️ Sen dess har det dock inte hänt igen. Hon fastnar alltid med ena armen under kroppen, och sen blir det knorrfest. Det löser hon väl i sinom tid. Ögonen har vi nu fått koll på. De blir garanterat bruna. 👁 Älskar bruna ögon och önskade alltid att jag själv hade det, så det känns fint att båda kidsen begåvats med dem. 💘 Tintans ögon är dock ljusare än Iggys, och ibland tycker jag att de drar mot grönt. Får se var de landar, men någon form av brun nyans blir det nog helt klart. Semp är fortfarande det som äts, men vi har också börjat ge henne små smakprov från våra tallrikar. Avocado, ägg, creme fraiche och vitt bröd har hon hittills fått snaska loss på. Har beställt en Tripp Trapp-stol som jag hoppas ska komma i nästa vecka, så att Tintan kan börja sitta med vid bordet när vi äter middag. 🍽 (Visst går tiden FORT? Nyss låg hon i min mage - och nu ska hon sitta med å äta middag?! 🙊) Den galet stora kärleken till denna lilla mänska landade som en bomb i samma ögonblick som hon kom, och den växer bara på sig. KAN INTE FÖRSTÅÅÅÅÅÅ att jag ville "snabbspola till en treåring"? "Slippa bebistiden" osv? Eller jo - det är klart att jag förstår vad jag menade, och så kände jag verkligen då. Innan hon kom. Men SATAN I GATAN vad glad jag är att det inte fanns en snabbspolningsknapp på denna lilla brutta. Jag njuter så in i sjuttsingen av vår goda lilla bebis, Niklas också. 😭😍 Självklart påverkar det att vi fått en så lätt bebis. Hade det varit en massa bök å stök kanske vi hade varit mer pigga på den där spolknappen. Men så blev det inte, och det är väldigt fint att vi får och att vi kan njuta så in i bängen av den här tiden this time around. ❤️ Eftersom vi tack vare Iggy liksom har koll på magin när bebisar blir barn, så såg vi Tintan mer som en person rätt omgående än vad vi gjorde med Iggy. Man hajar liksom att det är tankar och känslor därinne, på ett annat sätt nu när man gör om hela resan tycker jag. Och det gör för vår del att vi njuter mer. Vi förstår mer vad vi har, typ. Och vi vet också hur snabbt åren går; att vara i NUET och uppskatta det vi har omkring oss just precis IDAG känns viktigare än någonsin. 💘
