Hej från Sri Lanka! 🇱🇰👋🏻 Internetttttet är precis som jag förutspådde lite lurigt, och att ladda in bilder i bloggverktyget tar extremt lång tid. Tog över en timma att ladda in de bilder som behövdes för detta inlägg. 😅 Och internetttttet kommer och går, så det är inte helt lätt att få till något digitalt att dela med sig. Men äntligen har vi ett inlägg att bjuda på här i bloggen i alla fall. 🥳 Vi fick en bökig start på resan, men allt ordnade sig till slut. Med råge. Ni ska få höra. 😅 Efter att ha rest i över ett dygn med x antal olika transportmedel kom vi äntligen fram till södra Sri Lanka. Ingen lyckades dock sova på något av flygen och de sista timmarna i bil på väldigt skumpig väg blev grädden på det slitna resmoset. Samtliga i reseekipaget var duktigt möra när vi nått resans mål. Vi såg så mycket fram emot att kunna landa i huset vi hyrt, ta ett dopp i poolen eller havet (eller allra helst både och!), äta lite frukt och CHILLAXA. Meeeeeen. 🙃 Vi insåg i princip direkt att vi skulle vara tvungna att hitta ett nytt boende omedelbums. Det absolut SISTA man var sugen på att mecka med just precis där och då. 🤪 Det här huset hade vi hyrt. Ser ju mysigt ut? Vi visste att det skulle vara ett enklare boende, men hela grejen var att det låg på stranden. Så vi tänkte att den första veckan kommer vi köra strandhäng, och inte vara så mycket i huset. Vilket innebar att skicket på det spelade mindre roll, huvudsaken var att det fanns tillräckligt många rum och sängar till alla. Just precis den här bilden 👆🏻 hade jag skickat i vår gruppchatt kvällen innan resan med orden "Snart vaknar vi upp här!". Vi trodde att vi bara skulle kunna slinka ut genom grinden och befinna oss på stranden. 🏝️Meeeeen. Det som inte syns på bilden (och som inte stod i beskrivningen, och heller ingen hade nämnt i omdömena märkligt nog) är att det precis utanför grinden går en stor väg som är hårt trafikerad. Och alla som varit i den här delen av världen vet hur trafiken ser ut: det är lastbilar, bussar, bilar, mopeder, tuktuks och cyklar i ett enda sammelsurium som pågår konstant, dygnet runt. För att ta sig till stranden var man tvungen att korsa vägen, vilket var rena livsfaran. Dessutom var själva stranden överfull med sopor. 😬 Och väldigt grund (det var en yttepyttig strandremsa som slutade i en hög cementvägg där vägen gick och trafiken brölade fram 🙈), så där gick i princip inte att hänga överhuvudtaget.Trafiken precis utanför grinden överröstade all typ av mänsklig kommunikation i trädgården, och luften var tjock med avgaser. Sen var både pool och hus smutsigt. Summan av kardemumman var att det inte gick att hänga i huset, och det gick inte att hänga på stranden. Alternativen vi hade var att resignera inför det faktum att vi skulle bo här i nio dagar, eller göra en insats med tokslitna hjärnor och trötta kroppar och försöka ratta fram ett nytt boende. Medan övriga i resekollektivet däckade inne i huset gick jag och Niklas loss på airbnb för att hitta något nytt. Och det var inte det lättaste. Att hitta ett boende från och med samma dag (det hade dessutom hunnit bli eftermiddag) som hade tillräckligt många rum och sängar, var inom budget och låg rimligt nära var s v å r t. Med nyårsafton runt hörnet hade folk bokat sina resor och boenden för länge sen. Ett tag kändes det som om a l l t var upptaget.Efter att ha slängt ut förfrågningar till höger och vänster och fått nej från alla (annonserna var inte så bra uppdaterade vad gäller vilka dagar som var uppbokade - så hus som såg lediga ut visade sig redan vara bokade) fick vi äntligen tag på en kille som hade ett hus någon halvtimma bort. Han lät väldigt motvillig när vi sa att vi ville boka, men sa till slut "OK then". 😂 Bekräftade dock inte skriftligt via airbnb trots upprepade telefonsamtal där vi bad honom göra det (för säkerhet, hade varit extremt jobbigt att åka dit för att upptäcka att huset inte existerade/redan var bokat/annat krångel och behöva återgå till det paniska boendeletandet 🤪) men vi kände att vi inte hade något annat val än att ta oss dit och försöka. Strax innan solen gick ner kom vi fram, och möttes av en house manager som bad om ursäkt för att huset var så ostädat (de hade väl inte väntat sig sista minuten-gäster 😂) och innan vi egentligen hade fått en uppfattning om stället (men vi hade i alla fall sett att det existerade och var extremt tacksamma att vi hade någonstans att sova för natten som ändå kändes okej) skickade han iväg oss på en utflykt och sa att när vi kommer tillbaka är huset i rätt skick. Han satte oss i en båt (huset låg precis vid vattnet) och huxflux var vi på flodsafari! 🙊 Och där och då vände ALLT. Vi åkte i ett magiskt landskap med mangroveträd överallt. Såg otroliga fåglar, apor, flygande hundar och hoppande fiskar. Helt fantastiskt. 🙌🏻 Efter någon halvtimmas jättefin båttur med fantastisk djurspaning kom vi fram till Luna, house managerns familjs nyöppnade restaurant som låg precis vid floden. För två månader sen invigde de stället, och det var så himla fint! 😍 Vi chillade i bean bags vid flodkanten, såg en nästan två meter lång ödla traska förbi i maklig takt och kunde för första gången på snart två dygn slappna av och NJUTA. Plötsligt var vi i himmelriket! 🫶🏻 Luna! 🌙 Så god mat var det! Jag tog Sri Lankan style grilled chicken. 😋 Övriga tog lite olika rätter (allt var gott!), och till kidsen fanns det: Friterad kyckling och pompa, HURRA! 🥳 Alla som rest låååångt med kids (som varken sovit eller pillat i sig särskilt mycket flygplansmat 🙃) och stött på patrull vet hur lättad man blir när saker och ting plötsligt löser sig. Det finns någonstans att bo, någonting att äta (som också funkar för ungarna 🤌🏻) och en BRA VIBE. ✨ Känslan när vi satt och åt var UNDERBAR. Men då hade vi fortfarande inte riktigt sett huset vi skulle bo i. 🙈 Det var dock ännu en otrolig överraskning, för dagen efter vaknade vi upp i detta PARADIS! 👆🏻😍 Bilderna i annonsen gjorde huset verrrrkligen inte rättvisa, det är ett av de finaste ställen jag någonsin fått äran att vistas på. 🙏🏻 Ett jättehus i tre våningar med en gigantisk pool och den lummigaste trädgård man kan tänka sig. 🌴 Det var ju absolut inte meningen att vi skulle hamna just här. Men ändå så var det nog precis just det. ❣️ Så glad att vi orkade ta tag i situationen när det första boendet inte alls var det vi trodde. 🙌🏻 Barbro, som möjliggjort detta äventyr för oss alla. ❤️ Att få sitta invid såväl kokos- som bananpalmer och blicka ut över floden medan man dricker sitt morgonkaffe alltså. 🫶🏻 När vi vaknade och insåg vilket galet vackert ställe vi hamnat på (dessutom till pangpris: 5 000 kr för fem nätter för oss allihop) kändes det verkligen som ett praktexempel på när saker och ting inte blir alls som man tänker sig - men det blir helt fantastiskt ändå. Till och med mycket bättre! Vår lyckliga stjärna levererade dessutom sömn (!!) till Niklas (var nog för att han var helt utmattad efter resan plus allt meck med att lösa boendesituationen, men oavsett - vi tackade och tog glatt emot! 🙏🏻), så istället för att vara totalutslagen som vi hade räknat med kunde han faktiskt vara med oss denna första fantastiska dag. Otroligt. ❤️ Det här huset är så roligt, det finns en massa olika platser att hänga på. Här är Iggys favvoställe - man kan spana på båtarna som åker förbi nere på floden (alla vinkar till en, så fint! 💞) och se massor av djur. Det finns apor i träden, ödlor på marken och fantastiska fåglar (och fladdermöss kvällstid 🦇) i luften! Och hörrni - jag vet att vi är extremt priviligierade som fått möjlighet att följa med på den här resan. Så vill inte framstå som kinkig och bortskämd vad gäller att vi inte ville bo kvar på det första boendet. Men det var verkligen inte alls som vi hade trott, och med barn och äldre med i gänget måste boendet verkligen funka på alla plan. Dessutom kände jag och Niklas ett extra ansvar. Det är vi som bokat boendena, och när det dessutom är med någon annans plånbok känns det verkligen inte bra när det...inte blir bra. Så att vi till slut hamnade där vi hamnade känns otroligt skönt. 🫶🏻 Stranden i närheten av huset. Fantastiskt vacker och i princip noll turister. Inga cementväggar eller högar med sopor heller. 😅 Det blev ett väldigt känslofyllt första dygn i Sri Lanka. Med facit i hand dock 99% känslan av tacksamhet. 🙏🏻
