På eftermiddagen svidade vi om och drog till Surfers Lodge i Peniche. De har världens mysigaste takterrass där man kan hänga, dricka öl eller bara mysa. Perfekt när vädret är som det var i dag. Gudfar Charlie rattade musiken på terrassen. Han tackar och bockar för övrigt så mycket för de himla trevliga kommentarerna som dök upp senast han var med i bloggen, ha ha! El bebo tyckte gudfar gjorde ett bra jobb i dj-båset och steppade järnet. Efter terrasshänget käkade vi middag på lodgen, och FY SATAN vad bra maten är! Så. Jäkla. GOD. Den här rätten som jag åt är helt gudomlig; halstrad tonfisk med en ingefäradressing som inte är av denna värld. Magiskt smarrig. Det är en utveckling av tonfiskrätten som vi åt i den här videon. Trodde inte den rätten kunde bli godare, men det kudne den alltså. Daniel som är manager på lodgen är en Michelinkock, så han har ju skills vilket såklart märks på käket. Ojojoj. Lodgens restaurang försöker använda så mycket lokala råvaror som möjligt, och även ölen är specialtillverkad och lokalt producerad i grannstaden Ericeira. Sjukt smarrig den med! Vi var ett stort sällskap som käkade middag ihop. Det var härlig stämning och på terrassen höjdes temperaturen till ren fest medan vi åt. Sippade på min öl, blev vääääldigt glad först och till och med lite sugen på att slinka upp en sväng på terrassen och ta en till. Men sekunden efter att jag svalt sista klunken blev jag istället bara vääääädigt trött. Pigglys nya sovvanor rustar en inte direkt för partyprisseprylar. Phu. Så vi snaskade i oss en brownie till efterrätt, packade in oss i bilen och lämnade festandet till de barnlösa ungdomarna. De gjorde garanterat ett bättre jobb än vad vi skulle orkat med. Godnatt lodgen! Och godnatt bloggen! ...för nu e det sängdags. Vi ses i morgon!
