I´M BAAAAAACK! ...som Arnold skulle sagt. 👹👋🏻 Tänker att jag inleder med att berätta en smula om våra första dagar i Portugallien. Ovan - en taggad familj på Arlanda. Efter att ha fått två bonusdagar hemma i Sverige var vi sugna på att faktiskt få komma iväg.✈️ Niklas och Iggy har ju farit runt en del de senaste åren, men för mig å Tintan var det tre år sen vi senast satt på ett flyg. Eftersom Tintan var yttepytte då fick hon sitta vid fönstret den här gången. Som ni ser var hon sjukt nöjd med det. Iggy - not so much. 😂 Jag avskyr ju att flyga som ni vet, tycker man ser skräcken rätt tydligt i mina ögon på den här bilden. Fnös en smula åt flygrädda när jag var yngre eftersom jag liksom aldrig förstått mig på varför de var rädda. Har alltid älskat att flyga; få sitta helt ostörd (okej, detta var uppenbarligen innan barn 🤪) och vara på väg mot ÄVENTYRET, liksom. Men så kom det ett äventyr som blev lite....VÄL äventyrligt. På väg till Costa Rica 2010 var det ett sjuHELVETES oväder. Och att sitta och hoppa upp och ner pga grav turbulens i en hel arbetsdag, och sen toppa det med att flyga som en vante i miniplanet (8 platser) som krävs för att komma hela vägen in i djungeln tog knäcken på min frimodighet vad gäller att sitta 10 000 meter uppe i luften i en plåtburk. PANG! ..sa det, så var flygrädslan ett faktum. Och sen dess har jag tyvärr alltid brottats med något som liknar dödsångest (tror jag? jävligt bökigt är det i alla fall) varje gång jag behövt sitta på ett plan. Behöver jag nämna att jag inte längre fnyser åt flygrädda? Det är det där med att gå i någon annans skor ni vet... 🤪 På senare år har jag därför börjat knaprat lugnande när det vankats flygningar. Mycket pga att ångesten blivit nästintill ohanterlig när jag dessutom tvingats ratta barn samtidigt som jag själv mått piss. Så inför Portugallienflighten satte jag i mig en Oxascand, vilket hjälpte. Dessutom fick jag sitta själv, Niklas satt med kidsen. 🙏🏻 Men inför returresan ska jag nog äta två tabletter tror jag. Behöver all hjälp jag kan få. Tidningar och godis är också ett måste när jag flyger, för att kunna fokusera på annat än att jag sitter i den där sabla plåtburken. Vi överlevde flygresan. 👌🏻 Men när vi kom fram blev det kaos. Niklas hade glömt sitt Mirtazapin hemma (!!!) så vi fick inleda trippen med att leta upp ett nattöppet apotek i Lissabon och övertyga en apotekare om att skriva ut en ny laddning till Niklas. Inte det lättaste, men som tur är är Niklas en väldigt begåvad fix & trixare - så det löste sig till slut. På bilden ovan sitter vi och väntar i bilen medan det fixas å trixas, och efter ett gäng timmar fick vi ut mer Mirtazapin och kunde åka hem till huset. Den bökiga starten glömdes dock bort i samma sekund som vi dagen efter satte fossingarna i sanden. Sen dess har vi haft det väldigt, väldigt mysigt. Mönstret på den här klänningen beskriver barnens kosthållning ganska bra. 🙈🍦 Lyxen att ha sin bästiskusin med på resan. Oliven (som givetvis rockar skiten ur solskärmen som såg VANSINNIG ut på mig - ni som hänger med på stories minns kanske FLOPPEN när jag provade den? 😂) och goda lilla Essa, som vi hoppas ska bli Tintans bästis. 💓 Vilda strandkids! ☀️ Man är så bortskämd med hur fantastiska cappos man får hemma i Sverige, så utomlands kör jag nästan enbart på espresso eftersom capposarna brukar vara sönderbrända och tunna. Aldrig socker i kaffet hemma, alltid socker i kaffet utomlands. ☕️ Att pausa från blogg och IG har varit skönt, men ska jag vara helt ärlig så har jag inte tänkt så himla mycket på det alls. Här är det full fart mest hela tiden, så det finns liksom ingen tid för reflektion. Vilket ju är ett sundhetstecken tycker jag; jag är i NUET med kidsen och har helt glömt bort både blogg och IG. Hade jag varit hemma och hade det inte varit semester hade jag tänkt på sociala medier mycket mer. Eller - avsaknaden av dem snarare. Då hade jag haft tiden för reflektion. Tänker att denna paus hursomhelst är supersund, och jag får se hur mycket jag uppdaterar framöver. Det viktigaste just nu är hänga med kidsen, såklart. ❣️ Och på tal om kidsen: Det känns väldigt, väldigt fint att de är så himla glada. Jag känner verkligen att de har ett toppensommarlov. Så glad för det. 💓 Nu ska vi snart packa ihop och åka till en nyupptäckt strand här i närheten där vi hade en episk dag i förrgår. Kram på er, hoppas ni har det superfint!
