Har rensat lite bland bilderna i min dator, och hittade dessa som togs PÅ DAGEN I DAG för två år sen. 😍 De hamnade aldrig i bloggen då, så tyckte de förtjänade att få lite uppmärksamhet nu. 👹 TITTA SÅ LITEN GOSMUS?! 😭🐭 Trots att hon bara var två månader på den här bilden ser man ändå så tydligt att det är hon. Magiskt ju. Vad gossigt det var ändå det där med att ha en minibebis. Var ju inte aaaaalls sugen på det (ville ju helst föda fram en färdig tvååring 👹), men det VAR verkligen så sjukt mysigt med en liten bebis. Det var så fint att få känna det, och jag njöt enormt. Är dock inte aaaaaalls sugen på att gå tillbaka till stadiet ovan, med vaknätter och matning konstant. 😅 Och det är väl fint det med - att trivas bäst i sitt NU. 🧡 Gosmusen i sin första solhatt! Man ser buset i ögonen, det fanns där redan från start. Samma bus i ögonen, två år senare. 👆🏻 Den här bilden tog jag i går, då jag å ungarna grillade med min syrra och hennes kille. Min pappa och hans fru var också med (satt på avstånd), det var pappas födelsedag och det var bara SÅ RACKARNS MYSIGT. Pappa och Pia har inte träffat ungarna sen i början av mars, så alla var sååååå glada att få hänga igen. Det var svårt att inte kramas dock. 💔 Vi satt ute till klockan var 22.30, magisk kväll iom värmen. Det blev en sån där kväll då vi fullkomligt struntade i alla tider och måsten, och bara körde på lust. Ingen ville gå hem - så då gjorde vi inte det. Tintan brukar ju lägga sig 20.30, men det var full fart och strålande humör på båda kidsen hela kvällen. Först när vi satt i taxin hem vid 22.30 började de mojna lite. Och man minns ju det där själv tycker jag - såna där kvällar då läggningsregler, matregler och alla andra regler liksom bara upphörde. De vuxna pratade och skrattade, och vi ungar härjade. Alla var glada och nöjda och istället för en vanlig kväll så blev det en sån där man liksom MINDES. Så blev det i går, och då är det helt klart värt att vara lite extra trött i dag. 🌟 I helgen ska vi ha sexårskalas för Iggy. Bättre sent än aldrig (han fyller ju år 29 januari 🤪). Först ville vi vänta tills hans rum var klart eftersom han så gärna ville kunna leka i det med sina kompisar, men när det var färdigt kom Corona. Och då var det kalasstopp. Men på söndag kör vi, det blir ett litet kalas med Iggys bästa kompisar från föris (han tycker inte om stora, stökiga kalas). De ses ju ändå varje dag på förskolan så det blir ingen större skillnad att de ses hemma hos oss istället. Men vi kommer vara noga med hygienen såklart, och hålla oss en hel del ute på gården. Hoppas det blir lyckat och att alla kiddelinos har kul. Känner en liten stress över det, man vill ju liksom att alla ska ha roligt. Men det blir nog bra. Ha en fin fredag! 🎂
