I går gick jag och Niklas ut och åt finlunch. Det händer extremt sällan, men då vi hade fått ett sånt här... ...i julklapp från min pappa och hans fru så passade vi på. I går behövde vi lite extra mys. ❤️ Ni är många som undrar hur det går för Niklas med brain retraining osv, och svaret är att det tyvärr som vanligt är två steg fram och tre stek bak. Typ. Så jag tror inte att jag kommer orka skriva något mer om hans tillstånd förrän den dagen då vi verkligen löst den här skiten.Det är så jobbigt för alla i familjen att ständigt kastas mellan hopp och förtvivlan. Så GENOMTRÖTT på att så enormt mycket av vår tid och energi ska behöva gå åt den här jävla sjukdomen och att försöka hitta tillräckligt många nycklar för att Niklas ska kunna leva ett i alla fall någorlunda normalt liv. Men men. Vi gör vad vi kan för att göra det bästa av våra dagar. I går fanns det lite energi, så då gick vi och åt upp vårt presentkort. Niklas tog en klassisk fisksoppa och jag tog en havets Wallenbergare. 😋 Tack snälla pappa och Pia för en fantastisk present! Älskar presentkort på upplevelser, det bästa som finns. 💝 Efter lunchen gick jag förbi en urmakare. Har inte varit hos en sån på säkert 20 år. Mennnnn nu gick jag förbi för att göra något jag tänkt fixa sen i början av januari. Jag fick en jättefin klocka i julklapp, men armbandet var alldeles för stort och trots upprepade försök fick jag inte ut mer än en sprint på egen hand här hemma. Men i går hjälpte den snälla urmakaren mig att ta loss ett gäng länkar, så att klockan ÄNTLIGEN passade. Titta vad fint det blev! Tycker klockan (som är från Mockberg) är SÅ fin. Perfekt storlek för min del, som ett smycke på handleden. Älskar den. ✨ Nu måste jag gå och hämta Tintan. Ha en fin torsdagkväll! 💓
