Så var midsommar över för denna gång, och för vår del blev det en annorlunda firning. Niklas kunde av uppenbara skäl inte vara med, så jag å ungarna drog ut till mina kompisar Viktoria och Johan som bor på Tyresö och firade med dem och deras kids. Ovan ser ni färska lilla Vida som kommer bli en av Tintans bästisar efter hennes mamma är en av mina. ❤️De kommer få umgås vare sig de vill eller inte. 👹 Det var midsommarstångstjohej på en äng inte långt ifrån där mina kompisar bor. Där körde vi picknick medan stången kläddes å restes. Viktoria hade gjort en URSMARRIG sommartårta med jordgubbar och maräng. Halleluja för kompisar som gillar att baka alltså! 🙌🏻😋 Iggy fick ett parasoll i sin bit. Stor succé, såklart. 🎉 Hade ju ingen BP (BloggPojkvän) med mig som kunde ta snajdiga familjebilder, så detta är det närmsta jag kommer. 👆🏻😂 Med på firandet var även min pappa och hans fru. SÅ glad att de ville haka på. Är så tacksam för allt de gjort för oss den här våren, allt barnvaktande och råddande. ❤️ Picknicken var mysig, men eftersom ingen av ungarna (förutom Tintan som var svintaggad! 💃🏼) ville delta i dansandet och lekarna så slank vi hem till Viktoria och Johan när vi ätit upp och tittat färdigt på ståhejet. Mitt mission var avklarat: att visa kidsen midsommarstång och i alla fall erbjuda det som hör till - oavsett om de vill delta eller inte. Minns själv att jag aldrig vågade åka med den där rackarns traktorn ut i skogen och hämta grejer att löva stången med. 🙈 Pappa njöt på filten i Viktoria och Johans trädgård medan... ...los kiddelinos levde lajf i trädgårdens stora studsmatta. Tintan ÄLSKADE den, och tyckte det var den perfekta platsen att öva stående på. Inte helt optimalt kanske med tanke på att detta pågick precis bredvid: Iggy och Jasmine körde JÄRNET och hoppadehoppadehoppade typ hela kvällen. Måste vara livets investering att skaffa en sån studsmatta om man har kids? 🤪 Har inga bilder alls från middagen pga att jag mest rattande Tintan KONSTANT. 😬 Fanns SÅ mycket kul att göra/titta på på detta nya ställe tyckte min unge. Så det var en klassisk småbarnsmiddag där päronet ➡️🙋🏼♀️⬅️ mest lyckades kasta in en sillbit mellan diverse livräddande insatser som att hindra unge från att kasta sig i trädgårdsdamm/övervaka unge som absolut skulle klättra upp för alla trappor som fanns att tillgå/etc osv med mera. 😅 Men men. Med Iggy upplevde jag att just tiden mellan år 1 och år 2 var liksom...meckigast. Innan de kan gå, snickesnacka och börja haja lite hur grejer funkar är det ju mycket rattande, livräddande och donande. Efter två vänder det, och efter tre tyckte jag att det var hur lugnt som helst. Bara två år kvar då med andra ord. 😬😜 Närå, nästa midsommar kommer nog vara enklare. Förhoppningsvis är vi två vuxna då också. Att ha gått från att vara två vuxna på ett barn till en vuxen på två barn känns såklart. Att inte ha någon som kan avlasta är stökigt. Ska inte säga nåt annat. Men det här tillståndet ska ju inte vara för evigt. Även om vi både jag och Niklas förstår på er som varit där vi är nu att det kommer ta tid. MYCKET tid. Morfar och Tinta. ❤️ Vid 21 hade vi förbokat en taxi hem, och eftersom vi inte hann med ostbrickan vid middagen så fick det slinka ner lite camenbert och fikonmarmelad vid diskbänken hemma istället. 👹 Niklas hade spenderat dagen med att vila. Käkat pizza. Försökt att inte tänka på att det var sorgligt att inte kunna vara med en dag som denna. Men det är ju faktiskt BARA EN DAG. Hade jag inte haft barn hade jag inte brytt mig nämnvärt om att göra något särskilt. Men för deras skull vill jag kunna visa upp en stång, vill att de ska få höra visorna och se firandet. Få en dag som inte är som alla andra dagar. Men det kommer fler midsomrar, och nästa år får vi hoppas att även Niklas är med på bilderna. ❤️
