Keeeeej, nu är det dags för ett sånt där mastodontinlägg om vår helg igen. Så hoppas ni sitter/ligger bekvämt för detta kommer att bli lååångt. 👹 SJUKT mysig var den! Vi inledde lördagen med att dra till en av våra favoritparker - Bryggartäppan. Där finns en urgullig kiosk där man kan köpa korv, pankisar å massa annat till kidsen - och BRA kaffe till oss vuxna. Allaallaallaaaaa parker borde ha ett Kafé Täppan! Bryggartäppan är inspirerad av Fogelströms "Mina Drömmars Stad" och miljön påminner om hur Södermalm såg ut under senare hälften av 1800-talet. Så fint! Allt är gjort i barnhöjd, med SÅ mycket vackra och roliga detaljer. Verkligen en lyxig lekpark på alla sätt och vis. Finns flera lite liknande parker här i närheten, till exempel Anders Franzéns park. Rekommenderas varmt, tips tips! Det var länge sen jag och ungarna spenderade hela dagar ihop på det här sättet. Helgerna brukar brytas upp i bitar då Iggy ofta leker ett tag med någon kompis eller så, men denna helg var det bara vi tre i två hela dagar. Jag tycker oftast det är toppen när dagarna bryts upp med ex kompisar alt när Jonna kommer, just eftersom det då innebär lite paus för mig. Men det gick jättebra att köra non stop ensam med två kids i helgen. Ungarna lekte på rätt bra ihop faktiskt, även om det inte var heeelt lätt logistiskt alltid: En sexåring som ABSOLUT måste bajsa när man är mitt i en park utan toa i närheten samtidigt som sjövild tvååring ABSOLUT INTE vill gå från parken. Alt en sexåring som ABSOLUT ska till pokémongymmet tvåhundra meter bort när den sjövilda tvååringen återigen ABSOLUT INTE vill gå från parken. Alt en sexåring som ABSOLUT vill cykla snabbt som vinden, medan den mycket bestämda tvååringen ABSOLUT INTE tänker sätta sig i vagnen - utan ABSOLUT ska åka sparkcykel (läs: gå bredvid och dra sparkcykeln efter sig eftersom hon inte kan åka på den vilket gör att hastigheten blir cirka minus tio km/h). Lägg på det en mamma på mensdag två (blötaste dagen för min del 😬) som måste tömma menskoppen var fjärde timma för att inte riskera en mycket obehaglig översvämning. Pust. 😅 Men - trots ovan trixigheter så fick vi en faktiskt helt fantastisk lördag. ❤️ Detta höll ungarna på med läääänge: Båda skulle klättra in i huset, sen skulle Iggy åka först i rutschkanan och sen kom Tinta: "Iggy ta emooot mig!" - och sen skulle hon åka ner till Iggy. Detta var roligt i säkert en halvtimma (tyckte båda!) - och mamman njöt av allt jävla GULL när det ylades "Iggy ta emoooot mig!" och "Kom här Tintan, jag tar dig!" fram och tillbaka. 😭😍 Iggys spirit animal är bergsget tror jag. A L L T ska klättras på. Men han gör det bra - lugnt och försiktigt. Och han lärde sig tidigt att det viktigaste inte var att kunna klättra upp - det var att kunna ta sig ner igen. 👍🏻 Tintan ville också, men får nog växa till sig en smula först. 😂 Den enda gången Tintan accepterar vagnen är när hon ska sova i den. Annars duger den ingenting till - den har vi bara med oss för att transportera vattenflaskor, blöjor osv. "GÅ SJÄLV!" Medan hon trynade kunde Iggy äntligen få cykla snabbtsnabbt, och vi drog ner till vattnet. Där fick han beställa en enorm glarre, och sen satte vi oss precis vid kajen och tittade på båtarna som gled förbi. När Tintan vaknat var det dags för nästa park. Mysigt att kunna strosa omkring utan tider att passa (bara bajsnödigheter och menskoppar som hindrar friheten en smula 🤪) och slinka in där det ser roligt ut. Även i denna park skulle det klättras. Min goda lilla (stora!) unge. Snart ett skolbarn. Tänker ibland på relationen jag har med mina egna föräldrar, och även om den är toppen - så ses/hörs vi ju inte sååååå ofta ändå. Så märkligt att tänka att detsamma kan (kommer?) hända med mig och mina barn. Att vi som just nu gör alltalltallt tillsammans - i framtiden kanske bara kommer höras någon gång i veckan, i månaden? Mina små barn. 😭 Förstår ju att man separerar naturligt allteftersom barnen blir vuxna och självständiga och att det är en del av livet, men i dagsläget känns den tanken helt absurd. Jag kanske helt enkelt får bli den där skitjobbiga (eller skitmysiga? 🙊) mamman som pratar varje dag med sina vuxna ungar. 👹 Tintan undersökte husen i denna park markledes - och hittade "Fågelbaaaaaajs, uuusch!", som synes på bilden. 👆🏻💩 Jag hoppas på att den här helgen blir en fingervisning om vår sommar. Som kommer bli fin - men L Å N G. Tintans föris har stängt i fyra veckor, men när Iggy slutar föris är det inte skolstart förrän 7 veckor senare. Fritids erbjuds, men då Iggy inte har några kompisar som ska börja samma skola skippar vi fritids eftersom det känns som om han då kommer behöva gå igenom två nystarter; en på fritids och sen en på skolan. Tänker också att det ska bli kul att kunna få lite tid med BARA Iggy de där veckorna. Det blir ju så att Tintans behov tyvärr ofta går före Iggys, och jag saknar att kunna göra saker bara för och med honom. Förra sommaren hade vi "mamma och Iggy-dagar" då min mamma rattade Tintan, men sen dess har det varit svårt att få till. Vi har ju Jonna - men ska jag vara ärlig så prioriterar jag att få vara för mig själv de timmar hon är här. Det har varit nödvändigt för att orka. Men de där veckorna då Tintan går på föris men Iggy är ledig tror jag nog vi kan få till en hel del mamma och Iggy-mys. 💞 Efter park nummer två var klockan runt 17. Då slank vi bort mot Årstaviken för att mata änderna. Fick cirka tusen dm´s på Instagram om varför man inte ska mata änder med bröd (som vi gjorde 🙈) så nu har jag lärt mig det. Här kan ni läsa om varför, och vad man kan ge istället - så passar jag på att föra detta vidare om det är någon annan som inte vet. Så kanske det väger upp att vi gick loss med brödet. 😬 Det var sjukt mysigt i alla fall, och några åt till och med ur Tintans hand. ...även om en hel del bröd försvann i Tintans mage också. Hon är en riktig kolhydratsfantast den bruttan. Två andfamiljer kom, och huxflux hade vi åtta små andungar hoppandes runt våra fötter, nafsandes efter smarriga smulor. GULL! På vägen hem kände jag veeeerkligen för att äta ute. Så jag bad en stilla bön om att det skulle funka (med Tintan alltså, hon är precis på gränsen för att sånt här ska gå från att vara mardrömsstressigt till genomförbart 😬) och bestämde mig för att testa. Vi gick till ett av mina gamla stammisställen (bodde tio meter från restaurangen för 15 år sen och var där jämtjämtjämt): A la crêpe. Sa till ungarna att vi skulle äta "franska pankisar" och tänkte att det borde kunna funka. Beställde min favvo - en galette complète (sidfläsk, ägg och edamerost) och ungarna tuggade i sig riktigt bra. Beställde även in ett glas (rosa!) bubbel till mig själv. ✌🏻 Till efterrrätt fick de varsin crêpe med syltade jordgubbar, och det var ju stor succé såklart. Min plan B (om det blev kaos med Tintan) var att beställa in en sån snabbt som ÖGAT. Så jag hade förvarnat (den sjukt serviceinriktade 🙏🏻) personalen så att de kunde kirra en sån blixtsnabbt om det blev kaos vid vårt bord. Men det blev inget kaos. 🙏🏻 Kanske var detta Tintans motsvarighet till den där bullfikan med Iggy som jag nämnde nyligen ni vet? Helt ostressigt var det såklart inte, men det funkade. Och det var värt det. Jag fick min utemiddag. Vi hade god hjälp också av två grymma bordsgrannar ska jag säga. Först hade jag lite dåligt samvete över att jag ockuperade bordet bredvid dem med två små kids (det var två tjejer som satt och drack bubbel). Tänkte att jag stökade till deras trevliga drinkkväll. Men de började prata med oss rätt omgående, och till ungarnas stora förtjusning svarade den ena "Bajs!" när vi frågade vad hon hette - och sen var saken liksom biff. Så himla gulliga, och de snickesnackade med kidsen, berättade om sina djur - och berömde mig för att jag var en sån cool morsa som tog med mina små ungar ut på restaurang själv. De var så fina, och gjorde verkligen avslutningen på vår fina dag magisk! 🙏🏻💘😭 När vi ätit upp var klockan läggdags för Tinta (20.30), och nästa utmaning var att få hem henne relativt snabbt (givetvis vägrade hon vagnen). Men då lekte vi leken "jaga Iggy" (som cyklade och var rätt så rackarns snabb) och Tintan sprang snabbt snabbt på sina små ben och hade jättekul. Men jämna mellanrum fick vi dock ta små vilopauser för att pusta lite. 😂 Men hem kom vi, och snabbt gick det. OCH MYSIGT VAR DET! Så glad för denna lördag. ❤️ På söndagen åkte jag och ungarna ut till en kompis som bor långt ute på Tyresö. Urmysigt. Hon hade lagat rabarberpaj, och kidsen lekte som tokar och vi hann dricka lite kaffe och snickesnacka. I Tyresö bjöds det på både studsmatta och hängmatta. Och magisk pokémonjakt i skogen (utan mobil, bara med fantasi - och ungarna hittade sååå mycket spår efter såååå många olika varelser ☺️). Vi avslutade kvällen med att grilla lax, sparris och halloumi - som vi åt med kokt potatis och en kall sås. Godare än godast, och jag var nöjdare än nöjdast. Jag kände verkligen att ungarna (och jag!) hade en fantastisk helg utan att vi egentligen gjorde något särskilt. Vi bara var, och gjorde det som fanns att göra omkring oss. URMYSIGT! 🙌🏻
