Niklas har inte varit i Hova tidigare, så vi tog en liten sightseeingtur. Vi slank förbi kondiset och köpte sex sorters hembakta kakor som vi ska kalasa på i morgon. Superfint ställe, ser ut precis som det måste gjort någon gång på 50-talet när det (antar jag) startades. Vi slank också förbi stans galleri som mamma och hennes man varit med om att dra igång. Just nu har de en utställning där barn i förskoleålder upp till mellanstadiet gjort konst av återvinningsmaterial. Den här elefanten till exempel. Bredvid den stod en liten text om skapelsen: "Elefanten är ljusgrå. Har stora öron. En lång snabel. En liten svans. Inte så långa ben som en giraff." Jag döööööör vad roligt skrivet! Barn är så satans skojiga. Det här alstret ingick också i utställningen. Det hette rätt och slätt "Hjälm". HUR underbar? Niklas favorit. På tal om Niklas - visste ni förresten att jag är tillsammans med Prinsessan på ärten? Jag lever nämligen med en man som måste ha det väääldigt precist när han ska sova, annars blir det inget sovande alls. Det får inte vara för hårt, inte för mjukt, inte för ljust, inte för kallt, inte för varmt och det måste vara TYST. Phu. En rackarns massa space ska han ha också, så hemma hos oss har vi typ världens bredaste säng, två meter är den. På bredden alltså! Hursom, på bilden ovan ser ni prinsessan in action. För när man ska sova borta tas det med allehanda attiraljer för att underlättande sovandet. En luftmadrass till exempel. Så just nu ligger jag i sängen och bloggar (ska snaaaart stänga ner locket på datorn), och bredvid mig - fast inte direkt bredvid mig, mycket högre upp faktiskt, ligger min älskling. På FYRA madrasser, inklusive en luftmadrass. Prinsessan på ärten som sagt. Hoppas han sover gott. Det låter så. Nu är det dags för mig att snusa också. Hoppas jag får sova gott jag med. Trots min ynka enda madrass.
