TACK hörrni. Tack tack tack och åter tack för all fin pepp och kärlek vi fått sen vi berättade om att Niklas mår bättre, och att vi känner att vi hittat vår väg framåt. 🫶🏻 Att ha någon som hejar på en i en sån här situation är inte bara fint för själen - både jag och Niklas tror verkligen att det gör skillnad även för läkandet. När Niklas tidigare har listat de saker han upplever har gjort skillnad i att bli bättre från ME:n har just "Ha någon att bolla med" varit en viktig punkt: Vi har varandra såklart - men vi har också er. Och alla som läser de här inläggen har också varandra. ❣️ Det hjälper verkligen. Både vad gäller rent praktiska tips och info - men också att ni andra drabbade kan känna att ni inte är ensamma i det här. Vi kan prata med varandra i kommentarsfältet, och jag hoppas att ni upplever likaväl som vi att det finns så många som hejar på oss därute. Fantastiska mänskor som vill att vi också ska kunna må bra och ta del av livet. 🙌🏻 Fick så många fina kommentarer på inlägget senast, den här från Karin berörde både mig och Niklas lite extra:Kämpar! ❤️ Tack för inlägget och så glad jag blev av att det nu är bättre igen. 🙏 Jag var sjuk i utmattning under en längre tid, och fick till slut via psykolog inse att jag och andra gjorde mig sjukare eftersom att jag hela tiden utgick från att jag var sjuk och analyserade ALLT hela tiden. Som att jag letade efter en magisk väg framåt. Jag analyserade sömnen, om jag hade rört på mig för långt eller för kort, kollat på TV för länge, pratat för länge med en kompis osv. På samma sätt gjorde anhöriga mot mig, i all välmening förstås, "ta inte ut dig", "gör inte för mycket nu", "känn efter", "klarar du verkligen det här?". Det blev en enorm stressor i sig, ångest och att ständigt vara "på sin vakt". Så till slut behövde jag lära mig att TRO på att jag kunde vara frisk, att jag klarade saker, att jag var kompetent och förmögen. Lära mig att bryta invanda negativa (tanke)mönster (oerhört svårt -men oerhört effektfullt). Jag fick också lära min omgivning att möta mig på ett friskt sätt (igen). Jag led inte av ME, men tänker att jag ändå vill bekräfta och bemöta upplevelsen av just detta och kanske läser någon annan som kan behöva läsa detta också ❤️ Heja er, ni är fantastiska! Kram!Detta är huvudet på spiken tycker vi, en så viktig punkt. Att inte konstant utgå ifrån att man inte klarar saker, att det mesta är farligt för en och man ÄR EN SJUK PERSON tror vi är en stor nyckel till att lyckas bli bättre med neuroplasticitet. Att istället träna på att se sig själv som kapabel och frisk, och - viktigt - att andra runtomkring en också gör det. På söndagsmiddagen senast pratade vi med Niklas familj om det här, så att alla är med på tåget. Givetvis kommer kommentarer som "Orkar du verkligen detta?" från omtanke och kärlek, men nu vill vi gärna att den omtanken och kärleken riktas om en smula. Så att vi alla hjälper Niklas på allra bästa sätt. Tänker att just det här med att se sig själv som frisk och kapabel är viktigt överlag, inte bara för de med ME. Så att man inte sätter onödiga krokben för sig själv, oavsett vad det är man önskar tillfriskna ifrån. Så, tack alla fina mänskor som hejar på oss - och på alla andra som kämpar mot bökigt hälsoskräp. Ni betyder mer än ni kanske tror. 🫶🏻Läs också:Reportage om Niklas kamp mot ME i NyhetsmorgonKlicka gärna på hjärtat så jag vet vilka inlägg ni gillar bäst. 💓
