Tänkte att jag skulle visa mina nya tjusiga vardagsglädje-naglar (gjorda av tokduktiga @daninails_sthlm på Söders Hårpunkt) men vet ni hur svåååårt det e att få till en fräsig bild på sin egen hand? Sjukt rackarns svårt, kan jag meddela! I alla fall om man heter Vanja. Ju fler bilder jag tog, desto lurigare tyckte jag handen såg ut. Till slut såg jag bara en röra av fingrar och flator, den ena bilden konstigare än den andra. Men här kommer i alla fall fyra försök, ni får helt enkelt kika på naglarna och ingenting annat. (Nån som känner igen sig? Lite som när man börjar fnurla på hur ett ord stavas, och smakar på det i munnen igen och igen. Och till slut känns det som världens konstigaste ord, man börjar undra om det ens existerar...? Så känns mina händer just nu.) Hursomhelst, dessa bilder togs i alla fall i dag, på väg till BVC. Där var det dags för två premiärer: vaccinationsspruta för Piggly, och mammagrupp för mig. Knäppte ingen bild på BVC, så jag fuskar genom att slänga upp denna bild från i går istället som illustration. Då hängde Piggly med mig å GlamMom-Malin på bankmöte. Han börjar bli van att flänga runt med mamsen, och vice versa. Så länge det finns käk å napp inom armslängds avstånd, så löser sig det mesta som tur är. Hursomhelst, Pigglys vaccination gick bra, men ojojoj vad han ylade när sprutorna (jupp, TVÅ stycken bjöd de oss på i hans små fluffiga lår) togs. Och jag förstår honom, måste ju varit värsta chocken. Som förälder är man ju så himla mån om att INGENTING ska göra ont NÅGONGÅNG på sin bebis, så han har ju liksom inte riktigt upplevt smärta än. Så det var såväl smärt- som sprutpremiär. Det sved i mammahjärtat att se sin bebis förvandlas till en ledsen liten siren, men eftersom vi drar iväg utomlands på måndag så känns det väldigt bra att vi hann ta den här vaccinationen innan resan. Tydligen kan man råka ut för biverkningar i form av febrig bebis efter att ha tagit de här sprutorna, så vi får se hur det går i kväll. Men än så länge verkar allt ok, han gnyr till lite då och då, antagligen för att det är ömt där han blev stucken. Men det försöker vi gossa bort. Åt en sån sjukt smarrig omelett till lunch efter BVC, var tvungen att ta en bild. ÄLSKAR omelett, och är alltid förundrad över att inte fler restauranger i Sverige serverar dem till lunch. Bästa lurren ju! Men men, tillbaka till BVC. Idag var som sagt även premiär för min del, då jag hade mitt första möte med min mammagrupp. Var himla nyfiken på detta, då vissa är så himla anti, och andra älskar sin mammagrupp och får kompisar för livet. Jag gick framförallt för att jag vill uppleva allt som hör den här föräldraresan till, och resonerar att om man nu inte skulle gilla det, så är det ju bara att inte gå på fler träffar. Men jag tyckte det var roligt. Min superbraiga BVC-tant hade bebisskola och lärde oss en massa fiffiga grejer, och de andra mammorna verkade hur sköna som helst. Och så var det kul att se bebisar i Iggys ålder, hur de såg ut, betedde sig osv. En intressant diskussion vi hade var kring det här med amning, då det visade sig att alla förutom en i vår mammagrupp gav ersättning istället för eller i kombination med att amma. Jag är ju en av de som kör på både och (vilket har varit kalasbra för oss), och de andra tjejerna hade haft precis samma problem som jag: det kom helt enkelt för lite mjölk redan från början, så de gled in på ersättning ganska omgående. Alla hade försökt att amma, hyrt pumpar och meckat hit och dit precis som jag för att få igång sina boobs. Men kapitulerat när meckandet blev för mycket att mäkta med. Och tycker nu att ersättning är kalas, framförallt för att båda päronen kan mata. Det ironiska var, att den enda tjejen som helammade i vår grupp hade försökt få sin bebis att ta flaska med ersättning lika mycket som vi andra kämpat med att få igång vår amning. Hon ville så gärna att hennes lille kille skulle kunna käka ersättning av praktiska skäl, men han tokvägrade flaska så det gick inte. Intressant, tycker jag, att det kan se ut såhär i en mammagrupp nuförtiden. Jag tror att det räcker med att backa bara några år för att det skulle se helt annorlunda ut, med en attityd som inte var alls lika öppen gentemot dem som flaskmatar. Så mammagruppspremiären var en spännande upplevelse, får se vad det blir för diskussion nästa gång. För jag blir nog en av de där som kommer gilla att gå på mammaträffar. Om det dyker upp nån vän för livet vet jag inte, men kul var det!
