I dag har varit en ljuvlig dag! Började igen på favoriten Pom & Flora, med avocadomackor, kallpressad juice och latte. Kom att tänka på att Anna (som har detta fantastiska café tillsammans med sin kille Rasmus) sa en så klok grej när jag var där för ett tag sen. Hon och Rasmus startade nämligen Pom & Flora preciiis när de fått sitt andra barn. Hon var därför inte heller traditionellt mammaledig, och vi snackade lite om det, och det dåliga samvete som det ibland kan ge. Hon sa att "Man måste komma ihåg att klappa sig själv på axeln för alla saker man faktiskt klarar av, istället för att tänka på det man inte gör". Som att hon klarade av att bygga upp ett café (som nu är tokpoppis, mycket välförtjänt) samtidigt som hon rattade en nyfödd och ett litet barn. Att hon på grund av det inte hann springa på öppna förskolan varje dag är precis en sån grej som man skulle kunna ha dåligt samvete över. Men, som jag också skrivit tidigare, så har våra bebisar fått uppleva annat, som garanterat också är stimulerande. Same same but different. Det är dock bra att påminna sig om det där med att fokusera på det som man gör vs det man inte gör. En enkel sanning (som de flesta sanningar, de är ju liksom inte så krångliga) som inte kan nötas in för mycket. Hursom, resten av dagen spenderades på en filt i en park med la familia. Skulle egentligen börjat jobba igen på kontoret 1 augusti, men flyttade ju fram det till 1 september eftersom jag inte riktigt kände att jag fått vara tillräckligt med Piggly. Så därför vill jag kräma ut så mycket jag kan de här sista veckorna. Och att ligga på en filt med honom utomhus är megasuperduperkvalitetstid, och så rackarns härligt. Iggy är så jäkla skojig att vara med. Det är som att ha en liten liten kompis med sig hela tiden. En minipartner in crime. Älskar när vi är ute bland folk, och jag får honom att le eller göra ljud. Då känns det som att vi har en hemlig pryl tillsammans, en egen värld som bara vi bebor. Han är ju en liten person, och det känns så galet att den här lilla personen gillar att hänga med mig och tycker jag är rolig när jag gör mina töntiga miner. Jag är verkligen förvånad över hur genuint roligt jag tycker att det är att vara mamma. Har aldrig varit någon "barnperson", så jag är så förvånad att jag tycker så mycket om mammaprylen. Trodde såklart inte jag skulle tycka illa om det, men jag hade ingen aning om att jag ens kunde tycka det var så roligt med ett litet barn.
