Men alltså... Det här med att pussa på sin bebis. Jag pussar Iggy så mycket att jag tror att han riskerar att utveckla pussfobi när han blir äldre. (Eller så kanske jag skapar en framtida pussfetischist?) Men jag kan inte låta bli, det är så jäkla mysigt. I morse var han så god när han låg i sängen och skrattade (han har världens mysigaste morgonhumör - vaknar faktiskt alltid med ett stort leende) att jag nästan inte kunde förmå mig att kliva upp. Jag var tvungen att gosa å pussa å mysa å pussa å gosa å pussa å..., ja ni fattar. Låg kvar så länge att vi kom försent till caféet där vi skulle käka frulle, den hade tagit slut och de höll på att förbereda lunchen istället. Men det ordnade sig. Och det var det värt. Niklas tycker att jag "förklär allt gos till lek", att jag egentligen bara gossar med Piggly fast jag får det att framstå som att jag leker med honom. Typ, "pruttar" honom i låren och på magen och i nacken (då snikar jag åt mig goda pussar). Och så kan det nog vara. Det gäller ju att börja drilla kidsen i tid. Om inte Piggly växer upp å blir en sån som gillar gos så vet jag inte vad jag gör. Så vi kan väl säga att jag tränar honom via mina...ehh, lekar. Intensivt.
