Tog den här bilden på Niklas och Iggy i går när han (Iggy alltså) badar pool för första gången någonsin. Var på väg att lägga upp den här i bloggen när jag slogs av samma tanke som för ett par veckor sen när jag hade tagit bilder på mig och Iggy badandes badkar i Portugal. Piggly är ju spritt språngande på bilderna, och det får det att snurra i huvudet på mig. Hur ska man tänka kring detta? Att lägga upp eller att inte lägga upp bilder på sitt nakna barn? Den här bilden är från vår badsession i Portugal (bara några veckor sen men Iggy ser SÅ annorlunda ut tycker jag! Galet vad snabbt de växer och förändras...). Här syns ju ingenting, så den var ju..safe. Men den här bilden var inte lika safe, så jag gjorde en blurrad fyrkant på väl valt ställe. Hursom, det jag undrar över är hur sjuttsingen man ska resonera kring det här. Trampar man på ens barns integritet om man lägger upp en nakenbild? Riskerar bilderna att hamna i fel händer, i obehagliga sammanhang? Vad är vi rädda för? Och behöver man vara rädd? Vad gäller integriteten har jag nog redan förlorat alla pk-poäng på det planet, eftersom jag såväl bloggar som instagrammar som videofilmar sånt som händer i vårt liv. Och där är ju Iggelini en minst sagt central figur. Det är ett val vi har gjort, men självklart skulle jag aldrig blogga etc om något som jag trodde att han skulle bli ledsen på mig för, om han kunde läsa det. Jag går på magkänslan, känns en bild eller ett ämne bra att dela med sig av, så gör jag det. Men visst finns en risk att Iggy 16 år gammal tycker att det är fruktansvärt att hans bebistid finns dokumenterad för en allmänhet han inte valt att visa den för. Vad gör jag då? Jag tror dock inte att han kommer ha några problem med det. Kanske mest på grund av att det när han växer upp inte kommer vara någon stor grej att ens föräldrar bloggat om en. Känns som att det finns fler föräldrabloggar därute än grässtrån i en hage. Typ. Det kommer vara mer ovanligt att inte ha blivit bloggad om. Nej, skämt åsido så är det här nåt jag tänker på då och då. Och en sak är solklar - skulle stämningen här förändras en dag (nu är ju ni bara så himla snälla, fantastiska och hjälpsamma *love you*), och det skulle börja blåsa hatiska vindar, så är det stopp på momangen. Det skulle jag inte utsätta mitt barn för. Men som det är nu är det dels en härlig dagbok, och dels ett sätt för mig att verkligen få utbyte och hjälp av andra föräldrar. Ni kommer ju med så mycket bra tips. Min fina virtuella mammagrupp å kompiskrets! ♥ Men det här med nakenbilder känns trixigt tycker jag. Minns med fasa en bok som gjordes om min klass när jag började ettan. Det var en journalist från DN som stod bakom den, och den dokumenterade vårt första år som "ettagluttare". I boken fanns en bild från vårt gymnastikomklädningsrum där en kille står och sliter av min handduk, och jag är spritt språngande näck och försöker dra tillbaks den. Eftersom vi "bara var barn" (7 år) så tänkte hon som gjorde boken säkert inte på att en sån bild kunde bli jobbig om den publicerades. Hon tyckte säkert bara den var söt. Men jag fick leva med det där satans handduksrycket i flera år efteråt, och bli kallad för "nakenmodellen" (eller värre) tack vare den där bilden i den där boken. Så jag är medveten om att sånt som vuxna kan tycka är harmlöst, kan bli en jobbig grej för ett barn. Hur tänker ni kring detta? Vore sjukt intressant om ni ville berätta! Tycker ni jag är knäpp som delar med mig av min bebis såhär? Varför i så fall? Eller tycker ni att det är ok? varför då i så fall? Bloggar ni själva - då måste ni väl ha funderat på såna här saker? Och det här med nakenbilder på sina barn - hur resonerar ni? Mååånga frågor, men det här är verkligen nåt jag funderar mycket kring. Hoppas ni vill dela era tankar kring detta!
