I går var jag tillbaka hos PT-Robert efter två månaders uppehåll. Senaste gången jag var hos honom var en dryg vecka innan kejsarsnittet. Det var precis lagom att komma tillbaka nu tycker jag. Efter ett kejsarsnitt är det hårdare restriktioner kring att träna magmusklerna än efter en vaginal förlossning. Min barnmorska tyckte inte att jag skulle träna alls de första två månaderna, och att jag ska vänta tre månader med att träna de yttre magmusklerna. De inre går dock fint att jobba med nu. Tyckte först att det kändes lite jobbigt att inte få träna alls på två månader. Eftersom jag för första gången i livet lyckats hålla i träningen längre än tre veckor var jag rädd att jag skulle sluta om jag inte höll uppe mina PT-pass. Men två månaders uppehåll har varit PERFEKT. Hade INTE velat träna tidigare än såhär faktiskt. Det har varken funnits tid, känts bra kroppsmässigt eller varit fokus. Men nu när man landat i både det nya livet och sin kropp känns det klockrent att köra igång så smått. Vi inledde med att Robert gick igenom kroppen. Kände på magmusklerna och kollade igenom styrkan och rörligheten. Tydligen är jag i sjukt bra form, vilket såklart känns toppen. Men det kan också kännas lite oförtjänt. Visst att jag tränat en gång i veckan under preggofieringen, men annars har jag ju knappt rört en fena på 40 år. Aldrig varit fysiskt aktiv, aldrig tränat längre än tre veckor i sträck vart fjärde år, typ. Och ändå är min kropp i jättebra form. Det beror till 90% på gener. Jag har haft tur helt enkelt. Något att vara ödmjuk inför, och en påminnelse att vi alla är födda med olika förutsättningar på så många plan. Skriver detta för att jag inte vill bidra till någon slags kroppshets, eller stressa någon att "komma i form" efter att ha fött barn. Jag råkar ha turen (om man ska gå efter normen då) att ha begåvats med en kropp som lyckats hålla sig i form trots att jag under största delen av mitt liv gjort NADA för det. Medan någon annan kanske kämpat livet ur sig med kost och träning för att må bra fysiskt - utan att få de resultat som önskats. Orättvist, men man får utgå från det man har. Något annat går ju inte. Hursomhelst. Ni vet ju att målet med min träning inte är att få en studsig rumpa (nope, ni kommer ALDRIG att utsättas för mina skinkor i för små bikinitrosor på Inspirationstagram) utan att bli stark och må bra. Så PT-Robert satte ihop ett träningsprogram som jag kan göra hemma att följa under sommaren. Coreövningar som stärker upp rygg, bål, rumpa och mage. I augusti när semestrarna är över ses vi igen och sätter igång på riktigt. Eftersom jag har så bra fysiska förutsättningar för träning vill han göra mig till en ukrainsk kulstöterska, säger han. 😂💪🏻 Kändes väldigt bra att jobba med kroppen igen i alla fall. Nu är utmaningen att verkligen göra hemmaövningarna i sommar. Men det SKA jag fixa!⚡️ Här hittas min video med tre toppenövningar för dig som är gravid!
