För första gången någonsin lägger jag upp ett inlägg utan bild. Det heter ju att en bild säger mer än tusen ord, men i det här fallet känner jag att en bild inte passar. För vilken bild skulle rättvist kunna illustrera det jag vill säga med detta inlägg? Ingen. Det här inlägget är ett innerligt, innerligt tack - till er. Till ER. Jag och Niklas har pratat här hemma i kväll, och även om vi är LIVRÄDDA att dra för stora växlar på detta, och lika LIVRÄDDA att det hopp som nu tänts ska släckas så måste vi tillåta oss att åtminstone förundras över det som pågår just nu. För första gången på många, många ÅR har det tänts ett ljus på denna helvetiska insomnifront, och kanskekanskehoppashoppas har vi nu hittat något som kan bli den pusselbit som saknats för att Niklas ska kunna sova - och LEVA. Och det är tack vare er. Första gången ni tipsade om Mirtazapin var 2017. Då var vi långt ifrån redo att kliva på medicinering. Men ni har fortsatt tipsa, berätta om era erfarenheter. Hänsynsfullt, med omtanke. Och respekt Nu provar vi det äntligen - och resultatet är det som nu ger oss hopp. Hopp - PÅ RIKTIGT. Det betyder så mycket att få känna det vi känner just nu. Jag tror inte att ni kan förstå hur mycket det betyder. Samtidigt som vi är livrädda, att mattan ska dras bort under våra fötter närsomhelst. Och som sagt - vi vågar inte dra för stora växlar på detta än, och jag ska självklart skriva ett mer utförligt inlägg när vi testat Mirtazapin lite längre. Men...nu har vi HOPP, det vågar jag i alla fall säga. Efter så många år av...förtvivlan. Och vet ni? Det hopp vi nu känner är BARA tack vare ER. Ingen läkare har pratat om Mirtazapin, ingen psykolog, ingen fysioterapeut, ingen sömnexpert. Ingen. Det var Niklas själv som tog upp det med läkaren, på ER rekommendation. Är detta lösningen (eller en del av den) på det helvete vi levt i så länge, så är det NI som vi har att tacka för den. Och att ni så enormt generöst nu delar med er av era erfarenheter av Mirtazapin (TACK för alla mail och DM´s!) betyder ALLT för oss. Vi suger med enormt intresse i oss allt det ni delar. Det förklarar, ger igenkänning, hjälper - och ger ännu mer hopp. Har sagt det förr men säger det så gärna igen. Den här bloggen alltså, verkligen en two way street. Jag och Niklas är så enormt tacksamma för att ni finns, för att ni så genuint bryr er och för att ni så outtröttligt och generöst delar med er (minst!) lika mycket till oss som vi delar med oss till er. Tack. Tack, tack, tack. //Vanja och Niklas ❤️
