Varnar på förhand för böligt inlägg, men just nu är jag bara SÅ LESS. Jag är SÅ LESS på ratta nattkatastrofer (det har varit kissolyckor och uppvak till höger och vänster senaste veckan), sova för lite och ändå vara den som rattar vidare på morgonen när ungarna slår upp ögonen. Jag är SÅ less på att aldrig ha tid för en helkroppsdusch (blir mest tvättservett under armarna och en snabb intvålning av fiffi), på att bajsa med sällskap och sminka mig med konstant stresspåslag. Jag är SÅ less på att kirra barnmat, matamatamata och sen sanerasanerasanera bebis/barnstol/bord och golv x antal gånger om dagen. Jag är SÅ LESS på att byta 99% av alla blöjor, på ett barn som vägrar blöjbyten så gott det går och snurrar runtruntrunt och kryper iväg så fort det vankas byte. Bajsblöjor är en mardröm just nu. Och självklart är det såna ca tre gånger per dag. Jag är SÅ LESS på att ranta runt i parker. Gräva, gunga, gunga, gräva. Det är paniktråkigt och känslan av att livet just nu bara rinner iväg från mig infinner sig bara jag ser en lekpark. Jag är SÅ LESS på att bära bära bära. Ryggontet är back with a vengeance och såklart har jag fått steka min träning pga att den inte ryms i livet så som det ser ut just nu. Jag är SÅ LESS på att städa, plocka in och ut ur diskmaskin, fixa med återvinning och slaskpåsar. Jag är SÅ LESS på att bo i en byggarbetsplats. Jag är SÅ LESS på att känna mig livegen. Jag är SÅ LESS på att vara hänsynstagande. Jag är bara SÅ LESS just nu. Har gömt mig inne på toa med en godisskål och skriver detta. Vill ha 20 minuter FÖR MIG SJÄLV innan jag stupar i säng. Är så trött så jag håller på att gå av. Vet att detta är tillfälligt, vet att det förmodligen kommer kännas mycket bättre redan i morgon, bara jag får sova ordentligt en natt. Men just precis NU känner jag just precis såhär. Och då är det skönt att få spy ur sig en smula. Sorry för min digitala bajsmacka, hoppas på bättre stämning i morgon. ❤️
