Hur mår jag då, i allt det här? ...är det fler av er som undrat. Tänkte därför lägga ut texten (bokstavligen 👹) om det nu. Jag tycker att jag grejar det här rätt så bra faktiskt. I det stora hela. Men det är såklart inte plättlätt på något sätt, och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var trött. För det är jag. Den gångna veckan har jag varit väldigt trött, till och med. På gränsen till för trött. Farligt trött.⚡️ Jag kraschade ju också för några år sen, och vet sen dess exakt hur det känns i min kropp när utmattningen är nära. Det är som att hjärnan liksom "suddar till sig"; allt därinne blir till en enda gröt och jag får svårt att formulera hela tankar. Den känslan har jag haft de senaste dagarna, och därför har jag också handlat därefter. Jag har gått och lagt mig extremt tidigt, och tagit bort allt som inte är Viktigt På Riktigt. Av den anledningen har jag till exempel inte varit lika flitig på att svara på kommentarer som jag vanligtvis är. Att inte skriva ett tack när ni engagerar er så mycket i kommentarsfältet känns...sådär. Men jag får göra det kollektivt här i stället: T A C K. ❤️ Skärmar stökar till det enormt när jag får den här känslan, så de har jag varit väldigt sparsam med. Bra mat på regelbundna tider har också varit viktigt, och att pausa för att vara i nuet. Har laddat ner en meditationsapp, och när Tintan sover har jag dragit igång den i stället för att till exempel slöscrolla eller sitta vid datorn. Måendet har gått först i alla lägen. Med ovan åtgärder har suddkänslan gått ner rejält på ett par dagar. Jag är väldigt medveten om att om jag kraschar så kraschar allt, så det är inte riktigt ett alternativ. Jag tar inga onödiga risker med mitt mående, och jag håller koll på det konstant. Insatserna är helt klart för höga för att inte ta minsta grej på allvar. Känner mig dock väldigt trygg med att jag har det under kontroll. Är det något som känns bökigt så får det stryka på foten. Måendet. Går. Först. Det är mitt mantra just nu. Märkligt att det inte alltid är det, kan man tycka. Summan av kardemumman är alltså att det trots den senaste veckans trötthet gått och går ganska bra. Precis som att vi kollar av Niklas mående varje morgon för att känna in hur vi ska lägga upp dagen, så kollar vi också av mitt. Så tacksam att vi har möjlighet att pussla ihop våra dagar utefter hur vi mår, att vi har den flexibiliteten. Hoppas kunna mota bort det sista unset av suddighet de kommande dagarna. Skulle det eka tomt här i el bloggo i veckan så vet ni vad det i så fall beror på. Jag suddar helt enkelt bort mitt sudd. ❤️ PS - Passar på att värna vardagsglädjen varje dag i min URFINA jacka från Patchy Tiger. Älskar, älskar, älskar den! Och älskar mammaboosten jag får genom att snassa omkring i en LA MAMA-jacka. 💪🏻💥🌈💘
