Innehåller annonslänkar I går såg en del av min morgon ut såhär. Pretty fucking idylliskt, va? Well, fram tills ungefär den stunden som ni ser ovan på bilden så var den SKIT. Ren å skär SKIT. Har inga bilder från skiteriet dock, det är inte i såna stunder man rycker fram mobilen och plåtar. Så happy clappy pics får agera illustration för en inte lika happy clappy morgon. Mamma är i stan, vi hade 70-årskalas för henne i lördags (det får ni se i morgon) och vi hade stämt träff för frukost på Nytorget 6. Men Iggy (som är ganska duktigt trotsig på alla fronter för tillfället 🤯) hade bestämt sig för att under inga omständigheter gå till föris, vilket mynnade ut i ett jättebråk. 😖 Orkar inte gå in på några detaljer, men det var jobbigt på tusen sätt - för alla inblandade. Att ta såna fajter när båda päronen dessutom är allt annat än på topp är såklart extra tufft. Till slut, efter en lååång morgon av lock å pock, bök å stök och gråt och bråk kunde vi i alla fall lämna Iggy på föris. Han torkade tårarna och gick vidare, men i mig (och Niklas) satt känslan kvar. Ni vet, det där VIDRIGA känslan när man bråkat med sin unge? Blivit TOKIG på sin unge? Fy, värdelöst. 💔 Just nu blir ju såna känslor dessutom extra tunga, eftersom man inte har så mycket energi att baxa tillbaka humöret med. När jag tågade in på Nytorget 6 kändes det som att jag svärtade ner hela Södermalm med min dåliga energi. Och banaliteter som vanligtvis är lätta att borsta av sig spädde på negativiteten. Hittade ingen plats i skuggan på uteserveringen, krånglade till tusen utan att lyckas för att hitta en plats att ställa vagnen på, surnade till över att de bytt ut baconen mot sidfläsk på "min" rätt på menyn (den heter ju trots allt The Vanja och är uppkallad efter mig! 👹) etc etc. Ja, ni hör ju - jag var ingen härlig person direkt.🙈 Men mitt i alltihop var det en tjej på uteserveringen som sa "Vanja - jag måste bara säga hej, jag läser din blogg!". Och hon var så snäll och god att jag liksom fick nåt slags perspektiv på allt, ryckte huvudet ur röven och sinnet ur kloaken och slutade låta neggotankarna spinna vidare. Så TACK du underbara varelse, du vände verkligen min morgon!💘 Och hör av dig om du tröttnar på Stories-kjolen!😜 (Min klänning är för övrigt från Stories också, om någon undrar. Hittas här. 😚) Efter det hade jag och mamma och Tintan en supermysig frulle. ✨ Älskade mamma alltså! 🙌🏻❤️ Hon har varit gullig nog att stanna kvar ett par dagar för att underlätta för mig och Niklas genom att ta kidsen. MAGISKT, och precis vad som behövs just nu. Vi har haft det lite kämpigt igen, och möjligheten att få återhämta sig genom att spendera tid i ENBART sitt eget sällskap är såklart guld värd. Efter frullen hängde Tintan med mormor. Och la mama fick lite möjlighet till att få bort suddet i hjärnan. Och de hade kalasmysigt, som synes. ☺️ Nu ska jag strax ge mig ut för att TRÄFFA MINA TJEJKOMPISAR! Leva livet NU, inte sen. Medan mamma rattar båda kidsen (som ÄLSKAR att vara i mormors sällskap! 🎉). TACK, fina, fina mamma. Jag älskar dig! 😭❤️🙌🏻
