Fick en fråga i kommentarsfältet som jag tror att vi nog är ganska många som kan relatera till. Tänker därför att jag plockar upp den i ett inlägg, så kan både jag och ni andra som har något att säga kring detta lufta våra tankar. Och förhoppningsvis hjälpa kommentarslämnaren en smula. ❤️Hej! Du har ju berättat lite av och till hur trött du känt dig, hur du behöver prioritera och sänka krav och skala bort. Du har också beskrivit hur viktigt det är för dig att leva och träffa vänner. Jag är i samma situation (som säkert många av oss) men just nu tycker jag det är så bövelens svårt att veta vad jag behöver för att "komma upp över vattenytan". När jag har ledig tid, vad behöver jag? Vilar och vilar, men behöver också socialisera och aktivera mig och träna osv inser jag, för mycket handlar nog inte bara om återhämtning/vila, utan att jag behöver lustfyllda hoppfulla saker i livet.Fast då blir jag också trött, och rädd att köra slut på mig... och bokar av. Men börjar känna att jag kanske isolerar mig för mycket för att minska intryck. Blir typ tröttare av all vila, allt känns jobbigt att fixa med när man gått ned för mycket i dvala. Blir låg? Usch, du ska inte behöva vara hobby-psykolog och svara, men allt kändes hopplöst nu och då vet jag att du och ditt kommentarsfält är en trygg plats. Du har också beskrivit lite samma situation, så kanske något du gemensamt med oss har lust att reflektera kring, utbyta kloka tankar?Så fint att du känner att kommentarsfältet härinne är en trygg plats. Tack för det - och tack till alla er som kommenterar, och fortsätter se till att det känns som det. 🙏🏻 Känner igen mig något oerhört i detta. Förstår dig så väl, och förstår också problematiken. Jag kämpar med den konstant. Att komma upp över vattenytan handlar ju också om att få bort allt det där som ligger och flyter ovanpå - så man ens har en chans att ta sig upp. Att dra ner på kraven är A och O på den fronten upplever jag. Det handlar om att ge och ta. Göra vissa saker - och strunta i andra.Jul är ju ett praktexempel på när Good Enough-tänket behöver kicka in, för allas vår överlevnad. Vid högtider tänker jag mycket på att det är en kollektiv insats att ge barn julkänsla. De får den på föris, de får den på skolan, de får den av att gå på stan och se alla ljusstakarna i husen och julskyltningarna i fönstren. Det står inte och faller med mig.Jag försöker lägga firandet på en rimlig nivå. Och yesyesyes jag drog igång det satans Nisseriet för några år sen 😂 som helt klart är orimligt för många (jag anpassar det dock efter vad jag orkar - Nissen kommer först vid Lucia och sen gör hen det som mamman pallar med) - men då ska man veta att jag fortfarande inte bakat lussekatter med mina barn. Någonsin. Man ger (Nisse) och tar (julbaket får någon annan stå för). Så att sänka kraven/köra Good Enough är nummer ett för att få tillbaka sin energi. Men sen kommer det där andra. Som inte handlar om att ta bort - utan om att lägga till. Plussa på. INTE i form av ansvar, sysslor och projektlederi. Men i form av energi, glädje, upplevelser som laddar istället för att dränera. På det här planet är det inte helt lätt att hitta en balans. Eller ens hitta vad man VILL göra med de tillfällena man får över till sig själv. Hur konstigt det än låter. Jag kan inte råda dig som skriver till varken det ena eller det andra, för jag vet inte de exakta omständigheterna. Men jag kan berätta lite om hur jag själv tänker kring detta, så kanske det kan sätta igång lite tankar? Jag är en sliten själ, och jag är väldigt rädd om min energi. Skulle jag krascha skulle vår redan stympade familj bli så extremt lidande - så jag försöker att göra allt i min makt för att hålla mig sund. I begreppet "hålla mig sund" ingår att återinvestera i mig själv så att jag pallar tuffa vidare. Kan relatera väldigt mycket till det du skriver om att "för mycket" vila skapar en form av dvala, där allt känns bökigt. Även sånt som man annars kanske skulle uppskatta. Så det gäller att hitta en balans mellan återhämtning i form av vila som ger en typ av energi - och återhämtning i form av aktivitet, som ger en annan slags energi. För båda tror jag behövs.För min del är den bästa aktiva återhämtningen att få träffa en kompis eller två. Bästisar. Mänskor jag är 100% avslappnad och bekväm med, där ingen energi går åt att hålla uppe någon slags bild av hur jag vill uppfattas eller framstå. Jag bara är. En middag eller fika med någon av dem ger mig alltid energi på bästa sätt. Eller att få vara med familjen, som i lördags. Också 100% bekvämlighet som ger, inte tar.Och här tror jag det är viktigt att vara ärlig mot sig själv. För att "vara social" innebär inte per automatik att man får energi. Det gäller att man väljer rätt mänskor/rätt sammanhang att vara social i. När man har begränsade energinivåer. Så fundera på vilka såna du har omkring dig, och välj att lägga din sociala tid på just dem. Vid andra tillfällen i livet (tänker att både du som lämnat kommentaren och jag själv kommer ha mer energi i våra system längre fram ❤️) kan man vara mer slösaktig i sitt engagemang, men när det är dags att hushålla så får man välja noga.Vet dock inte om kompisträffar är det som ger just dig energi? Vi är ju alla så olika. Kanske är det något helt annat som funkar bättre för just dig? Här är det inte helt lätt för mig att hjälpa till, men om du har svårt att hitta sånt du tror att du skulle tycka om - tänk tillbaka på hur du levde innan tröttheten. Innan energin behövde hushållas med. Kanske läste du mycket? Var på bio ofta? Kanske njöt du extra mycket av husdjur, museum, kreativt skapande med händerna - kanske av fest? Kläder? Bastubad? Musik? Sport? Friluftsliv? Matlagning? Plocka något som du tyckte om då - och testa nu. Känns det inte lika njutigt nu som då testar du en annan sak nästa gång. Tänker också att man kanske inte ska lägga för stor vikt vid vad som görs - utan mest att det görs. För egen del kan jag ofta känna en uppförsbacke vad gäller att få den här typen av "extragrejer" gjorda. Sånt som inte ingår i vakna äta lämna jobba hämta äta sova. Men jag vet också hur bra jag mår i princip varje gång jag fått till något av det där...extra. Och jag tror att en stor del av det beror på att jag gjorde något. Att jag känner mig duktig som lämnar mitt äta lämna jobba hämta äta sova för en stund, flyger ut och hämtar in andra intryck, andra energier. Återkommer ju ofta till det där om att det inte alltid är viktigast att veta vart man ska, men att man ska. Att själva framåtrörelsen är det essentiella.Relaterar också hårt till det där med rädslan om att saker ska ta för mycket energi. Även roliga saker. Extrasakerna. Men om man är ärlig mot sig själv kan man nog navigera i det rätt bra. Vad är det för saker som ger energi - och vad är det som kommer att ge minus på kontot? Jag vet att när jag tänker ett varv till så kommer jag fram till vad som känns bra på djupet, kontra vad som är bra på ytan. Och håller jag mig till de sakerna som är bra på djupet får jag energi istället för att bli av med den, och då är det ingen fara. Det innebär obekväma beslut ibland. Men hellre det än att bli slutkörd. Har två tankar till kring detta. Den ena är att också försöka få in såna extragrejer som man vet är bra för en, men som kanske tar emot. Inte av minus på energikontotskäl, utan mest för att man inte gillar att genomföra dem. Träning är en sån sak för min del. Jag avskyr det, det vet ni. Men jag vet också att jag mår bättre av det. Det märks så tydligt i min kropp som slutar att göra ont. Plus duktighetskänslan av att göra något verkligt bra för sig själv. Så jag tränar, fast jag inte tycker om det. Obs obs obs på en rimlig nivå som går i linje med den energi jag har att spela med. För någon annan kan det kanske vara att dricka mindre alkohol, äta annorlunda, lägga sig tidigare, begränsa mobilanvändandet.Min andra tanke är att det är bra att ha lite längre bågar som löper också, på extragrejsfronten. Kanske en brunch med bästa kompisarna inbokad om 6 veckor? Kanske en övernattning på hotell en månad bort (ensam eller med någon annan). Kanske planer om att se en utställning ett datum längre fram, en föreställning, besöka en julmarknad? Kanske en resa?Dels för att ovan saker är sånt som ger energi, men också för att man alltid kan besöka tanken "Om 6 veckor ska jag på mysig brunch, vad gött det ska bli" i huvudet - och på så sätt känna att man gör något fast man kanske inte gör något just i stunden. En slags genväg/mjukstart till att få in extragrejer mer konsekvent. För jag tror att det är viktigt för systemet att få känna att den som styr gör saker för att systemet ska må bra. Att den investerar i sig själv.Avslutningsvis tänker jag att investera i sin egen varelse är att investera i sin självkänsla. Och den kan vi nog alla vara överens om är ganska viktig. ❤️ Men glöm inte bort att det också kan innebära att du bakar ett gott bröd som du kan njuta extra av till frukost, eller en promenad där du får syre och ljus, eller två (tre!) avsnitt av The Crown i sträck när ungarna somnat. Det behöver inte vara stora saker, de små sakerna räknas också. Never underestimate the big importance of small things. Hur tänker ni andra kring detta? Vad gör ni för att investera i er själva? Hur balanserar ni er energi? Dela GÄRNA och ge kommentarslämnaren lite inspo. 💓✨🙏🏻Läs också: Ett böligt inlägg från en pissig dag
