Den här energiska happy clappy-bilden från i går får agera något slags ironiskt statement - för just nu är jag allt annat än både energisk och happy clappy. Känner S T R E S S i kombination med T R Ö T T H E T. Stress över att INTE HINNA. Bloggen krånglade tekniskt i fredags, vilket innebar att jag inte kunde skriva och tidsinställa helgens inlägg. Därav tystnaden härinne. Hann inte med att försöka fixa det i helgen, och även om jag såklart VET att världen inte går under eller att ni inte kommer sluta läsa bloggen för att det inte dyker upp inlägg på två dagar, så blir jag stressad. Hade en mysig helg, dock mådde Niklas dåligt hela lördagen och det är ju alltid ledsamt. Men det blev en bra dag ändå, man får ta vad man har och göra det mesta och det bästa av det. Söndagen var ljuvlig på alla plan, förutom att gosmusen var orolig. Ville inte sova, och ville ha fingernappi konstant i munnen. Så brukar hon inte vara, kanske beror det på att hon är inne i ett utvecklingsleap? I don´t know. Hursom så fortsatte oroligheterna hela natten, så jag har inte sovit en enda blund. Såklart lyckas jag och Niklas tajma, så att han har haft sin värsta natt på länge. Så i dag är vi två utsketna äppelskrutt. Lägg en förismotvillig Iggy på det, som jag fick TVINGA på solkräm och övertyga att gå till föris (slutade med gråtande barn och en mamma som kände sig OND OCH HEMSK), och en fortsatt orolig gosmus. Sen har vi mailen som öser in, och sms:en som börjar komma eftersom jag inte hunnit svara på viktiga mail. S T R E S S. Dessutom ligger jag och Jossan efter med vår bok, så i dag måste vi välja alla bilder som ska komma med i boken (har tagit typ 3 000 så det är ett gäng att kolla igenom), kika på förlagets redigering, spela in podd, fixa med en tävling etc etc etc - allt på 4 timmar. S T R E S S. Hade dessutom ordnat med en tjejmiddag i kväll, men det går bara inte. Dock rattade vi om det så att istället för att ses ensamma ute på restaurang tar vi med oss kidsen hem till en av oss. Så det blev ju bra ändå. Ja, vet knappt vad jag vill säga med det här blogginlägget. Förutom att jag är trött som satan och stressad. Och just precis nu önskar jag att jag hade en normal föräldraledighet där man är 100% LEDIG från jobbet. Niklas har dock lärt mig att försöka undvika att tänka på problem och bökigheter när man inte sovit (han har tvingats bli expert på detta såklart), för allt känns så mycket värre utan sömn i kroppen. Så jag ska försöka ta den här dagen timme för timme, inte jaga upp mig över allt som ska hinnas utan göra det bästa jag kan i NUET, så blir det nog bra det här. Och i morgon är ju en annan dag, som herr Björkman en gång sa.
