I förmiddags hände det. Kl 11 hade jag en tid hos den magiska pjäxmakaren Putte på Skibua (skiduthyrningen och skidshoppen) här i Hafjell. 🗻👋🏻 Det var här vi hyrde skidor till hela gänget igår. Så himla fint ställe! ✨ Känns som att vara i Verbier, typ? Det är Putte, hans fru Camilla och resten av deras familj som driver skiduthyrningen och skidskolan i Hafjell. Och Putte och Camilla är alltså föräldrar till Kim som tipsade mig om Hafjell strax efter jul när jag letade efter ställen att åka till. Då kändes det för nojigt att resa utomlands med tanke på Corona (så bökigt om någon hade blivit sjuk precis när vi skulle åka). Men nu är ju utgångsläget annorlunda - så himla glad att vi tog oss hit! 🙌🏻 Titta vad fint! 🙊 Hela Skibua är som ett upplevelsemuseum, med skidhistoria överallt. Där finns alltifrån några av Kjetil André Aamodts (en av världens bästa skidåkare genom tiderna, Norges motsvarighet till Stenmark typ) guldmedaljer till en pjäxutställning (så kul att se hur de sett ut genom tiderna! 🎿) till en femkronors(!)biljett till OS (minns inte vilket OS det var men bör alltså ha varit rätt längesen 😂) till helt fantastiskt vackra skidor från olika epoker. Massor av minnen och samlarpryttlar överallt, det märks verkligen att den här familjen LEVER skidåkning. Älskar när folk snöar (höhö 🤓) in och hittar SIN grej. Och på tal om att hitta SIN grej - så skulle jag ju hitta MINA pjäxor i dag. 💪🏻 Jag fick sätta mig i en fåtölj och Putte mätte, mumlade och skrev ner en rackarns massa grejer. Jag fick ställa mig upp, sitta ner, flexa med fötterna hitan och ditan. Det pratades om rörelsegrader och belastningspunkter.Efter ett ganska bra tag togs det sen fram ett par pjäxor som jag fick prova - och som satt kalas. "Gött! Jag tar dem!" sa jag och skulle gå mot kassan. "Nej, vi har bara börjat!" sa Putte. Ja, ni ser ju. 👆🏻 Det här (bland annat) väntade. 🙊 Det är inte för inte som folk vallfärdar just till Skibua och Putte för att styra med pjäxor. Det görs...grundligt. Får jag lov att säga. Ovan ser ni min fot (vakuumförpackad!) ovanpå en uppvärmd sula som när bilden togs höll på att formas exakkkkkt efter just min fot. 👣 Inlagda grisfötter i gelé på påskabordet, någon? Här stod jag med fötterna i varma "liners" (tror jag det hette 🤪) som alltså är den mjuka innerdelen av pjäxan. Även den hade värmts upp och höll nu på att anpassa sig efter mina fötter. 7 minuter skulle jag stå som ovan, med tårna på en pinne. Och här ser ni dem, mina nya vinterbästisar! Ett par pjäxor formade efter mina fötter (SER NI fluffet längst upp? 👀 Ni får zooma in i bilden annars, de är så mjuka och goda!) som ska göra att jag slipper paniksmärtan från förra gången. 🙈Putte utrustade mig även med de finaste av skidstrumpor (han underkände på ett mycket vänligt sätt det jag själv hade satt på mig 😂). Så nu har jag skidstrumpor som är gjorda för vänster- respektive höger fot (yes, de ska tydligen stickas olika), som har luftkanaler och stödpartier och ja, jag minns inte allt. Men satan i gatan-sköna är de i alla fall! 🙌🏻Eftersom jag fick så ont på framsidan av benen sist gick vi också igenom hur jag ska bära sockorna/understället för att minimera risken att det ska hända igen. BRA skidstrumpor som går till strax under knäet (check!) och INTE ha underställsbrallerna nere i pjäxorna (de ska vikas upp så de slutar ovanför pjäxkanten). Då eliminerar man skarvar som kan resultera i tryckpunkter som blir "aggressiva på skenbenen". 🤓 Med mina nya vinterbästisar på fötterna slank jag sen upp på fjället. Men mer om det i morgon. 💪🏻🚡⛷
