I förra veckans poddis (lyssna på avsnittet här!) pratade ju jag och Jossan dels om att Basilika visade sig vara en liten brutta och mina känslor kring det, vi snackade också om den ORIMLIGA stormen som uppstod här i el bloggo när jag inte publicerade inlägget på en (enligt vissa😜) passande tid - MEN vi gick också in på vikten av att ha en partner in crime. Och det är framförallt det som detta inlägg kommer handla om. Jag hoppas även att detta inlägg kommer hjälpa några av er blogoliner att hitta just ER partner in crime (kommentarsfältet kommer fungera som en kontaktannons för kompisar, mer om det längre ner i inlägget). För livet blir liksom roligare då, och det är inte alla förunnat att ha en sådan. Som ni nog alla vet vid det här laget är Jossan min partner in crime. Hon är också min soulsister och en av mina allra bästa och närmsta vänner. Är så enormt tacksam att jag får ha henne i mitt liv, och vill aldrig att hon inte ska finnas i min närhet.👯 Men. Det är ju inte så att vi växt upp tillsammans, gått på samma föris eller liknande. Vi träffades för allra första gången för 2,5 år sen, när Jossan var chefredaktör på Modette och hörde av sig till mig för att värva mig som bloggare till sin sajt. Vi tog en kaffe på Nytorget 6, och under den kaffen blev jag kär i Jossan. Jag tyckte hon var fantastisk, och kände direkt att "den här mänskan vill jag hitta på grejer med!". När man känner så är det ju dock lätt att just såna tankar förblir tankar - att man liksom inte agerar på dem. Man vill inte verka för påflugen, needy eller allmänt märklig. I Sverige har vi ju någon slags kultur av att man liksom ska "sköta sitt", och frågar man en mänska man inte känner om hen vill hänga så är man rädd att det inte ska tas emot på ett bra sätt. Alla känner såklart inte så, men många. Just eftersom det är så ovanligt. Vilket är tråkigt, för i 99 fall av 100 blir den andra personen bara enormt glad och smickrad, så egentligen har man ju faktiskt i princip inget att förlora. Well, jag kände i alla fall efter den där kaffen att "Jag måste maila denna fantastiska mänska och kolla om hon vill hitta på nåt mer ihop utöver det att jag kommer och bloggar på Modette". Sagt och gjort, några dagar senare så skickade jag ett mail där jag skrev nåt i stil med att "Du är grym, vi borde göra nåt tillsammans, jag tror det kan bli bra! Vill du ta en andra kaffe?". Jossan (som också känt ett klick där på Nytorget 6) svarade att det lät som en strålande idé, och bara några timmar senare satt vi återigen på Nytorget 6 - och där och då föddes idén om vår poddis vars första avsnitt kom ut två veckor senare. Vi lärde sen känna varandra via dessa poddisavsnitt, och ganska omgående växte en sabla fin relation fram. I dag delar vi ju kontor, gör gemensamma samarbeten och event har Monyay Club tillsammans. Vi har flera andra stora gemensamma projekt i pipeline, vår resa har bara börjat. Dessutom är vi nära vänner, varandras bollplank kring både livet och business och inspirerar varandra dagligen på olika plan. Är så enormt glad att jag har Jossan i mitt liv, att jag vågade fråga chans på henne efter den där första kaffen och inte struntade i det för att inte verka efterhängsen. Förutom att vi peppar, stöttar och inspirerar varandra i våra gemensamma projekt så är det fantastiskt att även kunna studsa våra enskilda grejer mot varandra. Jossan ger mig alltid ärliga svar, och är dessutom den enda av mina nära vänner som har insyn i influencerbraschen - nåt som är enormt värdefullt för mig. Som jag nämnt tidigare så har de flesta av mina andra vänner knappt ens Instagram, och de förstår inte riktigt vad jag gör på dagarna. Att ha Jossan att bolla med på det planet är därför guld värt. Och dessutom är det ju SÅ mycket härligare att vara två! Både i med- och motgång. Att ha en partner in crime är det bästa, bästa, bästa.💘 Och - det är nu NI kommer in, finaste blogoliner. För jag vet att det finns SÅ många asgrymma brudar därute som läser el bloggo som också skulle vilja ha en parhäst att bolla med. Och en parhäst kan man ju ha på en massa olika områden. Man kanske har fantastiska vänner, men ingen som förstår en på karriärfronten. Eller så söker man en träningskompis, någon som peppar en att drömma stort, någon att dela sitt intresse för vegansk matlagning med, någon som också vill starta eget eller någon att starta en bokklubb med? Eller så kanske någon av er är på väg att flytta till en ny stad, eller kanske till och med ett nytt land - och skulle uppskatta nya kontakter, någon att dricka en kaffe med på detta nya ställe? Har vi kanske några blogoliner i London, Säffle eller Köpenhamn som är sugna på att utöka kompiskretsen? Ja, det finns en miljon skäl att vilja träffa nya vänner, och det är för att försöka hjälpa er med det som jag skriver det här inlägget. För nu har ni chansen att fråga chans! Det här inlägget är nämligen till för att just DU ska hitta DIN peppkompis/BFF/bokklubbsbrutta/föräldralediga barnvagnsprommisvän/vad helst annat du söker! För om du känner att du saknar en partner in crime på något område i ditt liv – då kan du hitta hen här! GÖR SÅHÄR: Skriv en kontaktannons i kommentarsfältet där du berättar om dig själv. Inkludera din mailadress så att den som blir nyfiken på dig kan nå dig. Det går självklart bra att bara läsa andras annonser och höra av sig till någon eller några man tycker känns spännande. Och tänk på att man såklart inte måste bo i samma stad eller ens land för att vara en bra partner in crime. I dag kan man ju "ses" via mail, via Skype, via fejan, via Inspirationstagram! Att träffa någon helt ny ger en dessutom chansen att bestämma sig för att Den Här Personen Vill Jag Vara – och så ÄR man den personen. Man får en nystart! Så VÅGA skriva en annons, eller VÅGA svara på en. För när du väl hittar din partner in crime blir livet så rackarns mycket härligare! Kör nu fina blogoliner, kööööör!
