Tänkte att vi skulle roa oss en stund med frågorna som kom in på min senaste preggouppdatering. En kavalkad av denna graviditets magbilder får illustrera inlägget, SÅ glad att jag ansträngt mig och tagit så många fina bilder den här gången!Ovan var jag i vecka 16, och hade precis gått ut med nyheten att Iggy skulle få ett syskon. Håller på å garvar ihjäl mig när jag kollar på bilden - var ÄR ENS magen?😂 Nu kör vi ett gäng frågor och ett gäng svar! (Gravidvecka 18☝🏻)Eftersom det inte var självklart för er att skaffa ett andra barn, har ni då sparat några saker sen Iggy var liten? Tänker vagn, kläder etc? Eller kommer ni att köpa allt nytt igen?Ett till barn fanns ju inte på kartan överhuvudtaget för mig och Niklas, fram tills för ett år sen. Så vi hann sälja och ge bort i princip allt faktiskt. Vagnen har dock vi kvar nere i källaren (en Joolz Day Earth Elephant Grey som ni ser ovan), men den kommer vi faktiskt också att sälja. Vi har flyttat sen Iggy låg i den, och den är tyvärr liiiite för bred för att gå in i vår nuvarande hiss. Vi kommer lägga upp den på Tradera inom kort, om någon av er är taggade. Superfin och jättebra vagn.På tal om Tradera säljer vi ett gäng andra grejer där just nu faktiskt. Vår rottingfåtölj, Iggys spjälsäng, min förra dator (Macbook Air), min förra kamera med mera. Slink in här så hittar ni alla våra auktioner, de går ut i övermorgon tror jag. (Gravidvecka 20☝🏻)Min fråga är; hur snabbt kände du att du var gravid? Och hur känns det just i början när man blir gravid, du vet dom där första veckorna typ v1-10. Intressant för oss som aldrig varit preggo än att veta.Jag kände att jag var på smällen ganska omgående. Det tog bara några dagar efter bebisförsök nr 2 (finomskrivning för att LIIIGGAAAAA såklart 👹) så kändes kroppen lurig. Den här bilden togs i mitten på augusti, då var jag alldeles nypreggofierad. Jag började då skriva på en hemlig graviddagbok, så för er som är nyfikna på hur jag upplevde gravidvecka 3-16 finns det massor att läsa i den. Min hemliga graviddagbok publicerade jag sen när jag gått ut med att jag var på smällen, och alla inlägg från den hittas här! (Gravidvecka 22👆🏻)Hur tänker ni kring förskola för Iggy när bebisen kommer? I våran kommun får man endast ha barnen 15 h/vecka när man är föräldraledig vilket jag tycker är synd eftersom vår dotter älskar förskolan! Om man har ett barn som avskyr förskolan är det ju en självklarhet att ha barnet hemma under föräldraledighet, tycker jag. Men som i vårat fall är det synd att inte få gå mer än 15 h. Skulle vara kul att veta hur det fungerar i Stockholm och hur ni tänker kring det.I Stockholm har föräldrar som är föräldralediga rätt till heltidsvistelse på förskolan för det äldre syskonet. Superbra tycker jag, och fullkomligt logiskt. Att som föräldra"ledig" och nybliven flerbarnsförälder med allt vad det innebär tycker jag att det ska vara upp till familjen själv att avgöra vad som passar dem bäst - heltidsvistelse för det äldre syskonet eller minskad tid på föris. Att du i din kommun endast har rätt till 15 timmars förskola per vecka låter helt vansinnigt i mina öron.Iggy trivs jättebra på sin föris och skulle bli sjukt uttråkad av att behöva hänga med mig eller Niklas på dagarna. Och vi skulle bli extremt stressade av att behöva underhålla honom på ett vettigt sätt. När ett syskon anlänt finns det ju dessutom avsevärt mindre tid att fokusera på varje barn, vilket borde göra det ännu svårare att hålla det äldre syskonet på gott humör och engagerat därhemma.Tycker också att det känns lite taskigt faktiskt, rent socialt, att rycka upp en unge ur hens kompiskrets (förutsatt att hen trivs på föris såklart). Får man bara enstaka timmar på föris med sina kompisar riskerar man ju att kiddot tappar kontakten med dem, eller i alla fall att kontakten försämras.Så jag är väldigt lättad och glad att vi (Iggy) har rätt till heltidsvistelse även när Basilika dimpt ner. Han kommer fortsätta gå på föris precis som vanligt (han går ca 09-17 måndag till fredag), det tror jag kommer vara det absolut bästa för både honom, oss och Basilika. Men hallå? Är det ni som gör Babyloonz? Haha har totalt missat det här! Du kanske har skrivit det innan (är ganska ny här) men kan du annars skriva om hur ni började med det, resan dit etc.Ååå, det är SÅ kul med alla er som nyligen hittat el bloggo, som använder Babyloonz med era barn men inte har en aning om att det är Niklas och min lilla bebis! 🙌🏻 Kortfattat så föddes idén att göra underhållande och utvecklande teveprogram för små barn när vi fick Iggy. Vi hittade inte det material vi själva hade velat ha på YouTube (det mesta var på engelska och/eller av dålig kvalitet) och började därför skapa egna program, sånger och klipp. Här är en tidig skiss från när vi spånade fram bebisgänget och deras kompis draken Baba💘.På Babyloonz YouTube-kanal hittas nu alltifrån svenska barnsånger till tecknade serier till interaktiva pekböcker till lärande leksaksprogram och en maaassa annat. Vi producerar allt material själva och har alltid med genustänk, empati och pedagogik i det vi gör. Tanken är att dels underhålla barn med roligt material som samtidigt utvecklar deras förmågor på olika sätt, men också att underlätta för föräldrar vid exempelvis resor eller genom att ha temasånger som hjälper familjer med vardagsbestyren, som vår tandborstlåt.Programmen sprider sig framförallt organiskt från föräldrar till föräldrar, och sammanlagt har vi nu drygt två miljoner visningar i månaden på Babyloonz YouTube-kanal och i vår app Babyloonz TV (hittas här för iPhone och här för Android). (Bild på lilla Alma som leker med Babyloonzbebisarna, lånad från Angelicas blogg)Jag och Niklas är tokstolta att så många föräldrar och barn använder sig av Babyloonz varje dag, och vår förhoppning är såklart att skapa ett genuint BRA varumärke för barn som föräldrar alltid kan känna sig trygga med. Niklas jobbar med detta dagligen, och just nu händer det väldigt mycket roligt kring våra digitala bebisar. Mer om det längre fram!😃 (Gravidvecka 23👆🏻)Själv är jag nu i v.17 med andra barnet. Vår dotter är nu strax över 1 år och fullkomligt älskar Babyloonz! Nu till min fråga; hur tänker du/ni kring det ständiga dåliga samvetet att räcka till som mamma/pappa nu när andra barnet kommer? (Om ni har känt så) Vet inte om det är mina gravidhormoner, men ibland får jag sånt hemskt dåligt samvete så jag nästan grinar över att vi ”ställt till det” för vår dotter som ska behöva dela sin uppmärksamhet. (Även fast jag såklart vet att det inte är så och att kärleken räcker så det blir över. Haha) Vi är ju sååå över månen lycklig över lilla bebis i magen med. Vet att jag inte är ensam om att känna såhär men det pratas inte så mycket om detta kan jag känna. Hur tänker ni kring detta och har ni funderat ut nått speciellt förhållningssätt för att Iggy ska känna sig extra delaktig?Jag förstår dig SÅ väl och har haft exakt samma tankar och känt exakt samma känslor. Skrev om det i det här inlägget, så läs gärna det. Finns maaaaassor av bra kommentarer att läsa igenom där också, med andra som upplevt samma känslor och som har en massa bra saker att säga i ämnet.Rent konkret kan jag väl säga att vi gör vårt bästa på att förbereda Iggy genom att försöka göra honom så delaktig som möjligt. Det är inte jag och Niklas som ska få en bebis, det är VI - alltså hela familjen, han med. Det är Iggys bebis också.Vi försöker också kredda honom mycket redan nu, prata om att han kommer bli bebisens idol eftersom han är så stor och kan så mycket som bebisen inte kan. Att han kommer få lära den en massa grejer. Han fick hålla en kompis minibebis i famnen häromveckan, sånt tror jag är bra. Att han liksom får en uppfattning om vad sjuttsingen en bebis ÄR för nåt. Då var han stolt som en tupp kan jag säga. Han fick känna sig så stor och fräsig.Men sen är det såklart helt omöjligt för honom (och för oss) att förstå hur det faktiskt kommer bli sen när det finns en individ till i familjen. Hur mycket man än förbereder sig så är det ju liksom omöjligt att veta hur det blir. Men jag tror rent generellt på att framförallt kommunicera att det är ALLAS bebis, och sen försöka få honom att hjälpa till så mycket han kan (involvera i blöjbyten, tröstande, lek och gos) och berömma honom sjukt mycket för det. Hittade den här intervjun med en barnpsykolog om hur man förbereder sitt barn på syskon, lästips. Andra braiga tips emottages tacksamt i kommentarsfältet!🙌🏻 (Gravidvecka 25👆🏻)Hej! Världens konstigaste fråga kanske… Men: Jag undrar om du är ”orolig” av dig när det gäller graviditeten? Jag är själv en tok-googlande person som kollar alla tänkbara scenarion för att typ inte missa något och vara förberedd, vilket ju inte är så himla skön inställning alla gånger. Du känns mer chillad, men vill ändå fråga om du har lite sån ”orolig-gravid-sida” också och hur du tänker kring det?Jag var SJUKT OROLIG i början. Var rädd för att bebisen inte skulle stanna kvar i magen osv. Skrev en hel del om det i min hemliga graviddagbok. Men när vi kommit över de där första 12 veckorna sänkte sig ett lugn, och sen dess har jag varit nästan noll orolig faktiskt. Det jag HAR varit orolig över har jag försökt lösa genom att göra något åt saken. Jag valde ju att betala för ett NIPT-test till exempel trots "fina" siffror på KUB-testet. Det kan du läsa om här och här.Annars är jag en väldigt icke-oroligt lagd person, så det kanske mest handlar om personlighet. Att oroa sig för saker som kanske eventuellt kan komma att hända känns meningslöst tycker jag. Lite som att betala ränta på ett lån man aldrig tar, som någon smarting uttryckt det. Bättre att lägga energin på att njuta av nuet, då har man mer kraft över att ta tag i eventuella jobbigheter som dyker upp längs vägen.Om du upplever att du är (eller har blivit pga preggofieringen, det förändrar ju mångas inställning, helt förståeligt) så pass orolig att det är jobbigt, prata med din barnmorska och berätta precis allt du går och tänker på. Alla rädslor. Så tror jag att hen kan ge dig rätt bra perspektiv på det hela, baserat på år av erfarenhet och medicinsk kunskap.❤️ (Gravidvecka 26☝🏻)En kanske lite konstig fråga angående bebisens kurva – hur mäter BM den? Jag är i v 30 med barn nr 2 men har aldrig blivit informerad om någon kurva. Är det vid extra UL el liknande?Man kanske gör på olika sätt i olika delar av landet? Min barnmorska fyller i den efter varje besök, på kurvan kan man se bebisens tillväxt. Antar att den baseras på det som görs när jag är där på undersökning? Då lyssnar vi på hjärtat, väger mig och mäter magen. Sen klämmer och känner hon en del också. Vi har inte gjort fler ultraljud efter RUL. Fråga vid nästa besök tycker jag, tänker att även om du inte fått se någon kurva så för nog din bm anteckningar över bebisens tillväxt ändå. Inte gravidrelaterat alls, men undrar hur du gör när du bär så många ringar och ska tvätta händerna? Jag tycker det är skittrixigt att stå och ta av alla och sätta på de igen men hatar känslan av att vara blöt under ringarna?! Kan inte du dela med dig av detta!Ha ha, kul att det slank in en sån här fråga. En smyckes-katt bland preggo-hermelinerna. 😜 Jag älskar att agera bling bling-julgran och bär alltid minst fem eller sex ringar på fingrarna. Jag avskyr också att vara blöt under ringarna efter handtvätt, så yes - jag tar av dem när det är dags att tvätta labbarna. Men. För att slippa plocka av och på dem tusen gånger om dagen (är en mycket flitig handtvättare 😬) tar jag av mig ringarna helt om jag till exempel jobbar vid datorn en längre stund. Som nu, när jag skriver det här inlägget - då får de snällt ligga och vila vid sidan av datorn. Så sätter jag på dem igen när jag ska ut å springa på nåt möte, gå och käka lunch eller så. (Gravidvecka 27👆🏻)Funderar på om du har oro/tankar över om förlossningen skulle starta innan det planerade kejsarsnittet?Om förlossningen skulle dra igång innan mitt snittdatum (ett datum som jag hoppas få denna vecka för övrigt, uppdatering på kejsarsnittsfronten kommer i söndagens preggoinlägg) åker man in och får sitt snitt ändå. Det blir dock akut istället för planerat i så fall, rent tekniskt. Har noll oro över det eftersom det tar mig 20 minuter att komma till det sjukhus jag vill föda på. Så skulle hela fadderullan dra igång är jag där på nolltid.Det som är mest bökigt med det scenariot är i så fall hur vi ska göra med Iggy. Vi kommer ju sova över på BB minst en natt (med Iggy var vi kvar i tre nätter), och min mamma som är den som ska sova hemma hos oss och ta hand om Iggy när vi får Basilika bor tre timmar bort med tåg. Så att lösa den situationen kommer i så fall vara det som kommer skapa mest oro. Men vi har ju morfar med fru plus en farmor här i stan som säkert kommer komma till undsättning i så fall. (Gravidvecka 30☝🏻)Jehupp, det var alla frågor - och alla svar. Hoppas ni tyckte det var intressant läsning!💘
