Det är söndag, och det betyder uppdatering på gravidveckafronten, woohooo! Nu är jag och Basilika i gravidvecka 20, vad tycker vi om de senaste 7 dagarna då? Magen har som ni ser spurtat på ganska bra. Känns naturligt eftersom vi ju nu nått halvtid. HALVTID hörrni! Gaaaaahhhh... Det får en att tänka en smula. Att begåvas med den här lilla bebisen är skräckblandad förtjusning. Förtjusning för att vi ju nu vet hur ORIMLIGT mycket man kommer älska denna lilla mänska, och sicket rackarns lyckopiller hon kommer vara för oss. Skräck eftersom vi dels kommer fösas tillbaks till bebisträsket (varken min eller Niklas direkta favoritplats), men också för att det är lite läskigt att vända uppåner på vårt för tillfället väldigt bekväma och enkla barnliv. Den lilla, lilla bruttan som bor inne i magen kommer ha en stoooooor inverkan på våra liv, det vet vi. Kärlek, lycka, yada yada yada - yes. Men det kommer framförallt längre fram. För oss gick gränsen när vi liksom kom över bökighetspuckeln vid år 2. Och när vi passerade år 3 blev vardagen med kiddo jämförelsevis easy f*cking peasy. Vi fick tillbaka stora delar av våra gamla liv (frihet och sömn exempelvis), och med oss i vardagen var nu en liten klok och ljuvlig person - som gick att resonera med och som konstant spred lycka omkring sig. Meeeeeen... Innan vi kom till detta otroligt njutbara stadie där vi befinner oss nu så var det ett par års SLIT. De första sex månaderna var nemas problemas, då var Iggy mest ett gosigt knyte som låg å sov. Men tiden mellan månad 7 och 2 år var KÄMPIG. Framförallt på grund av att Niklas blev totalt uppfuckad av ytterligare påfrestningar på sömnfronten (ÄNNU mindre sömn än vanligt + att man skulle ut med trippelt så mycket energi som vanligt var en usel kombo), nåt som påverkade såväl hans psykiska hälsa som vårt förhållande nåt enormt (vi pratade ju väldigt personligt om det i två youtubeklipp, del 1 hittas här och del 2 hittas här). Men också för att varken jag eller Niklas tyckte att tiden fram till ca år 2 var så särskilt rolig. Innan Iggy kunde gå, prata och befinna sig i någorlunda samma begreppsfär som vi, var det mycket bök och stök utan att man fick så mycket tillbaka. Ingen av oss är heller särskilt roade av att leka och underhålla ett så litet barn. Men när Iggy fyllde två vände det, och sen dess har vårt utbyte och vår relation växt för varje dag som gått. Jag förstår att det kan låta hårt att säga, särskilt om man haft en helt annan upplevelse av de två första åren av ens barns liv. Men det här med föräldraskap ÄR enormt subjektivt, så jag hoppas jag får lite svängrum här att uttrycka hur det var just för mig och för oss.💘 Varken jag eller Niklas är därför särskilt taggade på bebistiden igen, och hade det funnits en Fast Forward-knapp på Basilika som gav oss en färdig tvååring hade vi tryckt på den. Men men - man vet heller aldrig. Kanske blir det mycket lättare denna gång (det borde det bli med tanke på all erfarenhet vi skaffat oss sen Iggys bebistid), och kanske får vi denna gång ett barn som sover. Det kommer i så fall bidra nåt enormt till att den här vändan blir enklare. Av de jag pratat med som upplevt de första åren på samma sätt som vi, har dock (samtliga faktiskt) tyckt att just den där "komma över puckeln"-känslan infunnit sig mycket tidigare med kiddo nr två. Någon tyckte att det blev lättare redan efter ett år. Och skulle det bli så, är ingen gladare än vi. Vi får ta det som det kommer helt enkelt, och rida ut (den eventuella) stormen tills vindarna vänder. Den här gången vet vi ju att bebistiden faktiskt är begränsad, och att när vändningen väl kommer så är ALLT man lagt in i ekvationen värt det. Flera gånger om. Och den vetskapen kommer göra mycket i kommande kämpiga stunder. Men - tillbaka till gravidvecka 20! Nåt jag märkt av rent fysiskt är framförallt två saker: Mitt behov av att kissa är ungefär sisådär tredubblat.💦Vilket är rätt så rackarns störigt på nätterna. Mitt behov av att snaska på nåt är sisådär fyr...nääää - femdubblat. Jag vill småäta KONSTANT. Hittills har det därför blivit en vääääldans massa gotte som slunkit ner i magen.🍭En spontansnickers på väg hem från mataffären, en gotteskål som åker fram VARJE kväll istället för på fredagar och lördagar, plötsliga behov av att rafsa igenom köksskåpen för att finna "skatter" som gamla sega maränger eller en sked honung...😬 Tyckte därför att det var skönt att höra att mitt blodsockervärde var så bra, när jag var hos PT-Robert. Misstänkte att jag skulle få skäll på den fronten. Men. Nu när jag ju faktiskt tagit tag i min fysiska hälsa, känns det inte så himlans bra att tugga på socker hela tiden. Så i dag var jag och länsade frukthyllan på ICA på lyxgrejer. Bär, mandariner och goda krispiga äpplen. Planen är de ska få bli mina vardagsgottisar, så får jag såklart (som vanligt) gå loss på rediga sockerbomber på helgen. Men att konstant tugga i sig godis känns inte hållbart. Inte i nästan sex månader till. På boobfronten intet nytt (tackålov). De har stannat av, och gör inte lika ont längre. Hoppas de håller sig på mattan resten av tiden. Träffade min magiska kompis Picklan i fredags (som numera rattar min gamla bebis GlamMom), och hon hade med sig ett gäng amningsbhar som jag kunde ta med hem och prova. Kommer ju inte i någon av mina egna längre, och ska jag ändå köpa nya just nu är det lika bra att det är amningsvarianter tänker jag. Tycker den här och de här modellerna är tokfina, så hoppas att någon av dem passar mig. Har inte hunnit prova igenom än, kanske blir det av i kväll. Håll tummarna för att mina boobs hittar nya snajdiga (och bekväma!) hem. Gravidappen talar om för mig att Basilika har begåvats med ögonfransar, och eventuellt lite hår på huvudet nu. Fräsigt! Den berättar också att fram tills vecka 20 växer alla foster ganska lika. Men från och med nu kan det vara stora skillnader på tillväxt. Spännande att se om ni som är preggofierade i ungefär samma vecka som jag kommer märka av detta. Kanske kan ni inte relatera lika mycket i dessa söndagsbetraktelser framöver? Vore otroligt roligt att få veta lite om hur ni mår, och hur er preggovecka varit. Dela gäääärna med er i kommentarsfältet, tror att alla preggosar som läser el bloggo skulle tycka det var superkul!😍 Det var alles för denna söndagsuppdatering. Nu ser både jag och Basilika fram emot att rocka vecka 21!🎉💃🏼 Läs om gravidvecka 19 här! Läs om gravidvecka 18 här! Läs om gravidvecka 17 här! Läs min hemliga graviddagbok (vecka 3-16) här!
