Herregud vad vackert det är här. Innan jag besökte min bästis sommaren 2022 (som haft hus här i mer än ett decennium) hade jag knappt varit på Gotland. Bara en gång, men den räknas typ inte. Jag var 14 år och på klassresa. Vi såg Kneippbyn (som den såg ut 1992, nog ganska annorlunda än i dag 😅), var och cyklade på någon väg - men mest dracks det häxa och hånglades ska jag väl erkänna. 🙃 30 år senare fick jag se ett annat Gotland (eller - jag FICK SE Gotland 😂) och då blev jag knockad. Har såklart hört stockholmare yvas hitan å dina i åratal över den där ön som "känns som utomlands". Ön där det är blommor överallt, kritvita grusvägar som lyser i solen, turkosa laguner och magiska naturstränder. Har i ärlighetens namn fnyst en smula och tänkt inombords att "jajajaaaaaaa det är säkert en fin plats MEN HUR FINT KAN DET VAAAA, det är bara en sabla öööö - tagga ner lite va?". Men sen kom jag hit, fick uppleva allt det där jag precis radade upp - och fattade varför alla HÖLL PÅ Å YVDES. Och nu är det jag som yvs. 🙃 Är så genomtacksam för att vi får vara här. 🙏🏻❣️ Det har bara gått ett par dagar sen vi kom hit, men det känns redan som vi haft flera veckors lov. Man gör så mycket här. Fast ändå inget alls? Eller - man gör verkliga saker. Är i livet, i verkligheten. Istället för i sitt huvud och på sina skärmar. Där jag/vi ofta tyvärr spenderar alldeles för mycket tid hemma. Och just nu behöver vi vara allt annat än där; i den digitala världen. Så tacksam över att vi får vara här med våra fina ungar, och skapa massa minnen tillsammans. Korvburgare with a view. 😎 Mycket lycklig snart femtioårig kvinna i barnslig tisha. 💛 Tack för all kärlek å pepp på inlägget om klädstil och ålder förresten. Kommer en uppföljning på det snart. 😘
