I går slank vi ju till Portugallien, och nu är vi framme! ☀️ Som vanligt levererar Villa M och den vackra bukten man vaknar upp till här. Spana in stories så får ni se utsikten från mitt sovrum. MAGISK. ✨ Hur gick flygandet då? Med kids å flygrädsla å allt. Well - BRA! Bästa flygresan på läääänge faktiskt. Tror jag får credda mitt pillertrillande för det. 💊 Mer om det strax. Vi mellanlandade i Frankfurt, och den första flighten sov Tintan sig igenom. Ganska gött. Iggy roade sig med padda, leksakerna han fick från besättningen (ritblock och pennor) och att äta flygplansgotte. Det är en tradition vi har för att underlätta flygresor: på Arlanda får han välja några saker som känns extra smarriga, och när planet är i luften är det fritt fram att snaska loss. Mina tips när det gäller att flyga med barn är alltid desamma: Ladda upp med massor av pyssel, massor av snacks (mutor) och en padda. Funkar toppen (på lite störrre barn alltså). 👍🏻 På flight nummer två var det mer liv i Tintan, men det gick bra ändå. Hon låg ömsom i Niklas knä, ömsom i mitt. Båda flighterna var fulla, så vi fick stoppa upp maxi-cosin på bagagehyllan. Annars brukar vi sätta den på en ledig plats (med bebin i) och kolla med den som sitter bredvid om man kan få byta plats. Så blir det mer svängrum för alla. Men det gick inte nu, då fick hon hänga i våra knän. Funkar bra det med. Hur gick det med flygrädslan då? Jag tog ju lugnande nu, för första gången. Lite nojigt, ska jag erkänna. Är ingen van pillertrillare och var rädd att jag skulle bli flummig på nåt vis. Ingen mysig känsla när man har två kids att flyga med. Jag tog en Atarax. Vad jag förstår är det en ganska snällt piller som inte är så starkt (vissa känner inte av det alls). Det dämpar ångest och verkar lugnande, är inte beroendeframkallande. Man ska ta det någon timma innan flighten, det hann jag inte med pga kidslivetjanivet. Jag pluppade i mig det strax innan vi lyfte med det första planet, och starten var som vanligt lika vidrig som jag alltid upplever den. Då betedde jag mig som jag brukar: krampaktigt greppandes stolsarmarna med händer som svettades KOPIÖST, ett dunkande hjärta, adrenalinspikar som sköt ut i fingertopparna vid minsta ljud eller skump och ångest som rullade runt i kroppen - som vanligt övertygad om att döden väntade. VIDRIGT. Men. Sen hände nåt. Resten av flygresan gick bättre än på flera år. Eftersom det var en mellanlandning utsattes jag ju för två starter och två landningar (tycker start/landning samt eventuella luftgropar är hemskast) och de som jag gjorde "på pillret" var faktiskt ingen fara. Inte heller luftgroparna, även om det var två rätt snälla flighter utan särskilt mycket skump. Men det VAR ändå luftgropar, och i vanliga fall får jag dödsångest vid minsta rörelse planet gör. Men INTE DENNA GÅNG. Var först inte säker på att det var pillrets förtjänst, för jag kände inte av något - tyckte jag. Men det gjorde jag nog, eftersom jag upplevde den här flygresan som den lugnaste på läääänge. Jag kände fortfarande obehag, men inte lika starkt. Så effekten var subtil, det var liksom inget piller jag blev knockad av på något sätt. Blev nog lite tröttare än vanligt, liiite dåsig, men det var verkligen inget som var bökigt (ville ju inte vara däckad och överlåta allt med kidsen till Niklas). Upplever heller inte någon bakfylla i dag, som jag blev upplyst om att man kan göra. (Obs obs att alla ju reagerar olika, så det här är såklart bara hur just JAG upplevde effekten av Atarax.) Niklas tyckte också att jag kändes mycket lugnare. Han slapp sönderkramade (krossade 👹) händer eftersom mina vanligtvis svettiga labbar greppar tag i hans så fort det låter eller skumpar. Men så betedde jag mig inte den här gången. När pillret väl hade börjat verka upplevde jag ett annat lugn, en liiiiten avtrubbning som gjorde att jag slapp de där adrenalinspikarna och den massiva dödsångesten. Trots läten och skump. Så. Himla. Skönt. 🙌🏻 Kommer garanterat knapra i mig en Atarax när vi flyger hem också, får se om jag upplever samma lugn då. Återkommer om det. Känns ju som att man gärna vill ha lite mer under fötterna vad gäller sånt här, innan man basunerar ut sin tilltro till pillren. Hursom. Nu ska vi strax åka in till Caldas med Iggy, Ruben och Tinta efter en bra start här i huset. Hörs senare! ☀️👋🏻
