Innehåller annonslänkar Den här helgen har vi både hunnit med att vara i Italien (har det känts som ☀️) och ha sexårskalas för Iggy. Men vi börjar med Italienvistelsen - som alltså avnjöts 30 minuters bilfärd hemifrån - i Niklas mammas magiska hus. Det var 28 grader i luften, strålande sol och vi parkerade oss vid poolen. När Tintan sov passade jag på att läsa bok medan Iggy hoppade hoppade hoppade hopppadehoppadehoppade och HOPPADE i poolen. Studsmatta och pool måste vara de bästa barnvakterna ever? 👹 *SPOILER ALERT* för boken "A Little Life"! På tal om bok - ska skriva mer senare om A Little Life som jag just nu läser - och snart är klar med. SÅ SKÖNT att den snart är slut. 😅 Brukar inte längta tills dess att böcker tar slut (tvärtom), men den här var jobbig att läsa. När man har det lite kämpigt själv är det kanske inte den bästa idén att kasta sig in en bok fylld av ångest - men det visste jag ju inte när jag började läsa den. Visste bara att den var bra (och bra ÄR den). Det är väl mitt straff för att jag aldrig vill läsa på baksidan av böcker. 😬 Vill ALDRIG veta vad vare sig böcker eller filmer handlar om innan jag läser/ser dem - det förtar ju halva nöjet! Jag vill gå in utan föresatser om vad jag ska få vara med om. Blir mer av en upplevelse då tycker jag. Fick en massa frågor om min bikini på Instagram, och jag hajar varför. Älskar den! Sjukt fin - och SÅ praktisk när man far runt i vattnet med kids och kanske inte kan plaska omkring i axelbandslösa eller alltför pyttiga grejer. 👌🏻 Bikinin är från Monki. Överdelen hittas här och underdelen här. Jag tyckte så himla mycket om den (älskar detaljen med dragkedja) att jag haffade den i svart också. Överdel här, underdel här. Niklas var med, och kunde bada lite med kidsen. 🧡 Men passade också på att vila. Många av er frågar hur han mår. Skulle säga att läget är oförändrat. Han gjorde en magnetröntgen av hjärnan i förra veckan, för att utesluta tumörer. Som tur var visade den att allt var normalt, även om Niklas bisarrt nog hade en liten förhoppning att det skulle vara en (godartad) tumör någonstans som var orsaken till all oförklarlig skit. Det kan ju låta både naivt och arrogant, men saken är den att när man gått SÅ MÅNGA ÅR och famlat i mörkret och ingen läkare kan hjälpa en - så kan tanken på att faktiskt FÅ en diagnos kännas bättre än det här konstanta "vet inte"-tillståndet. Jag badade också. SOM EN TOK. Iggy ville så gärna att jag skulle hoppa med honom - och när jag väl hade börjat kunde jag liksom inte sluta. SÅ LÄNGE SEN jag hoppade så mycket i en pool - varför, undrar jag nu? SKITKUL ju! Dock har jag haft som fetvadd i öronen konstant efter hoppandet, mina öron är fulla av vatten. 😬 Har fått råd av Mackanrackarn som ju är läkare hur jag kan försöka krångla ut det, så att det inte blir något swimmer´s ear av det hela. Känner mig lite som en gammal tanta som liksom får "sviter" av att ha betett mig som ett barn. Vill inte bli den där som säger "Näää, jag får så mycket vatten i öronen och det är så bökigt" till Iggy nästa gång han undrar om jag vill hoppahoppahoppa i poolen med honom. 👵🏻 Farmor Barbro är ju en mästerkock och har alltid en massa god mat hemma. Vi länsade hennes kyl på burrata, gazpacho och hemmagjord bolognese. 👹 Även Iggy mös i hängmattan... 🧡 ...och roade sig med att ta löjlbilder tillsammans med mamma. 🤪 En tokfin lördag. 💘 På söndagen var det som sagt kalas, får se om det inlägget kommer senare i dag eller i morgon. 🎉
