Det här var alltså min utsikt i går. 🎥🎬 Jag och Niklas hade städat och gjort oss till inför inspelningsteamets ankomst, men... ...de inledde med att möblera om! 😂 Och sådär är det ju - den som filmar är ofta ute efter en särskild bild. Bakgrunden ska vara "rätt", ljuset komma från ett bra håll osv. Så de fick skyffla runt våra möbler bäst de ville. Vårt vackra fikusträd som vanligtvis står i en av fönsternischerna hamnade vid köket. Det hade som uppgift att smycka den döda ytan som uppstod bakom mitt huvud i den filmade bilden. Blev mysigt, ni ska strax få se. 🌿 Men först måste vi bara STANNA UPP EN STUND och känna in HUR FINT mitt vackra träd har blivit?! 🙊 SER NI hur mycket större det har växt sig sen vi köpte det?! Såhär såg samma träd ut för knappt fyra månader sen: Alltså - jag blir själv typ CHOCKAD när jag ser hur mycket det växt? Fast mest blir jag stolt. 😇 Det är ju ändå jag som skött om trädet som en liten bebis sen det flyttade in - och uppenbarligen trivs det lika bra som vi häruppe i vindslyan. 😊 Men okejjjj. Nu skulle vi ju inte prata fikusar (men här ser ni hur fräsigt trädet utförde sitt "smycka döda ytan"-jobb bakom mig 👆🏻). Jag skulle ju berätta varför vi hade ett filmteam hemma i går. Såhär var det: Jag har ju ett flertal gånger varit öppen kring mina alkoholproblem. Tror de flesta av er har koll på det vid det här laget, men för er som eventuellt inte känner till detta så är storyn i korthet att jag aldrig kunnat hantera alkohol på ett vettigt sätt. Jag har alltid varit den som druckit för mycket (kunde inte sluta dricka när jag väl började), som spytt, fått blackouter (VARJE fylla), blivit fullkomligt gränslös, placerat mig och andra i fara, satt mina relationer på spel med mera med mera. Efter att på olika sätt ha försökt hantera mitt drickande genom tusen och en regler som skulle hålla mig på rätt sida om snedfyllan (dessa regler funkade ALDRIG) bestämde jag mig till slut för att sluta dricka alkohol. Detta var 2012, och egentligen är det VANVETTIGT att det tog mig så lång tid innan jag fattade det beslutet. I 20 års tid kämpade jag med att försöka hantera drickandet - istället för att BARA SLUTA. Men att sluta fanns liksom inte på kartan. VEM dricker INTE? Vi firar ju alltifrån dop till födelsedagar till jul till nyår till helg till semester till...ja - ALLT som firas inkluderar ju alkohol. Alkohol är så inflätat i våra liv att det i alla fall för mig inte fanns på kartan att man kunde sluta. Sättet att lösa alla problem som uppstod på grund av min oförmåga att hantera alkohol blev därför att hitta på en massa regler. Jag skulle bara dricka öl (då drack jag 15 öl), varannan vatten (funkade bara efter första glaset), sluta dricka vid midnatt (hände aldrig), inte dricka starksprit (efter två glas vin beställde jag shots), låta en kompis ha hand om mitt betalkort (efter två drinkar såg jag till att någon annan betalade om kompisen höll sitt löfte och inte lät mig köpa mer). För att hålla den magiska känslan vid liv (den jag fick efter ett eller två glas) gjorde jag allt. Jag har druckit drinkar som andra har kasserat (plockat upp äckliga glas från dansgolvet), snott från andra människor på krogen - eller helt enkelt hävt mig över bardisken och haffat en flaska sprit därifrån. Så beter man sig såklart inte om man inte har problem med sitt drickande. Kaaaaanske är ett sånt beteende mer förklarligt i tonåren, så länge man växer upp och utvecklar ett mer vettigt sätt att dricka. Men jag höll på såhär i 20 års tid. I TJUGO ÅR försökte jag hantera mitt drickande med alla dessa regler - istället för att bara göra det ENDA vettiga - att SLUTA. När jag till sist insåg att avhållsamhet var det enda sättet som jag skulle kunna ha ett liv som INTE kantades av alkoholrelaterad ångest - var jag 34 bast. Jag önskar SÅ att jag hade tagit det beslutet tidigare. Men jag ville inte erkänna för mig själv att jag hade problem - och jag skämdes. Jag hade dessutom ingen att relatera till, ingen att identifiera mig med. Alla mina vänner kunde hantera alkohol - det var bara jag som kaosade. Hade jag haft någon, antingen i min närhet eller någon offentlig person, som jag kunde relatera till hade jag nog tagit det där beslutet tidigare. Hade jag hört en annan ung tjej prata öppet om sina problem med alkohol - och fått höra att hon valt BORT alkoholen - jag, då hade jag nog i alla fall tänkt tanken att det faktiskt var något man kunde göra. Men icke. Av den anledningen har jag valt att vara så öppen jag kan om mina egna problem. Det är ENORMT viktigt att nyansera bilden av vem som har problem med alkohol. För att fler ska kunna relatera och därmed också REFLEKTERA. Inte sopa det under mattan som jag gjorde och låtsas som det regnar. Utan att man faktiskt inser att man har PROBLEM, och att man behöver hjälpa sig själv. I dag har jag hittat mitt sätt att dricka på. För jag dricker ju, det vet ni. I några år drack jag inte alls. Men allteftersom åren gått har jag hittat ett sätt som funkar för mig, genom att identifiera de tillfällen då jag alltid spårade ur. Och det var i festsammanhang. Så i dag njuter jag gärna av ett gott glas rött till maten hemma, eller ett glas bubbel när jag och Iggy kör vårt lördagsmys. Jag dricker en öl ibland med en kompis. Men jag skulle aldrig, aldrig, ALDRIG få för mig att dricka när det vankas fest. Då är det nolltolerans. Annars sätter jag allt på spel igen. Nu dessutom med två barn i mixen. Usch. Vad långt det här blev, det var inte meningen. Jag skulle ju berätta om varför vi filmade. 🤪 Men som ni märker är det här en hjärtefråga för mig, så orden rinner lätt iväg. ❣️ I går var ett filmteam från Systembolaget här. Varje år ger Systembolaget ut något som heter Alkoholrapporten. Den belyser alkoholens baksidor (jag ÄLSKAR Systembolaget, det ansvar de tar och att det tack vare statens monopol räddas liv VARJE DAG), och i årets rapport är jag med och delar min historia. Systembolaget vill också nyansera bilden av vilka som brottas med alkoholproblem, för att nå ut till fler. Så att fler som behöver hjälp FÅR hjälp. Precis samma mål som jag har alltså. 💪🏻 I samband med att rapporten publiceras släpps även ett digitalt seminarium där en samling spännande människor delar med sig av olika insikter kring alkohol. Alltifrån forskare till personliga stories. Seminariet filmades i fredags, men eftersom jag skolade in Tintan då löste vi det så att min story filmades separat. Den kommer ingå i seminariet - och så fort det finns att kika på (och rapporten finns att läsa) så tipsar jag. Så stolt över att få vara en del i Systembolagets viktiga arbete. 🧡 Jag har skrivit många inlägg om mina alkoholproblem (som såklart fortfarande existerar, de kommer jag behöva förhålla mig till resten av livet), ni hittar dem alla i kategorin Alkohol & Nykterhet. Kika gärna in där om ni vill läsa mer om just min story, och bara att hojta om ni har frågor såklart. ❣️ Hit kan du vända dig för att få hjälp med alkoholrelaterade problem: Alkoholhjälpen.se AA.se Namdemansgarden.se
